Ökad säkerhet. Det var nyckelfrågan vid riksdagens cykelinriktade hearing.
– Att höja säkerheten för våra cyklister är en av vår tids största utmaningar, menade Helena Stigson, trafikforskare på Folksam.
Under rubriken ”Är Vätternrundan möjlig att arrangera i ytterligare 50 år?” diskuterades motionsloppens framtid i Sverige bland några av Cykelsveriges mest inflytelserika personer. För Vätternrundans del står säkerhetsfrågan högt i kurs – under många år har världens största cykelmotionslopp arbetat för att skapa 30 bilglesa mil. Något som finns i många andra länder, men är svårt att få till i Sverige.
– Att arrangera ett motionslopp på cykel är en ständig utmaning och en tuff kamp med myndigheter för att kunna ge deltagarna säkra och trygga lopp. Ska vi kunna fortsätta och utveckla våra lopp måste säkerheten öka för cyklisterna och det görs enklast genom att vägarna blir avlysta från bilister under loppen, säger Gunilla Brynell-Johansson, vd för Vätternrundan.
– Våra cyklister förtjänar avstängda vägar, och vi ger oss inte förrän vi har nått dit. För oss är säkerheten A och O.
Ett förslag för att underlätta för motionsloppen, som kom från Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson, var att flytta allt beslutsfattande för cykellopp till ett och samma ställe.
– Det skulle underlätta för alla – då skulle vi få en enhetlighet för tillstånden. Det skulle underlätta inte minst för arrangörerna och det skulle även öka säkerheten i loppen om samma regler gäller i hela landet, sade han.
Riksdagen arbetar just nu fram såväl en nationell cykelstrategi som en ny trafiksäkerhetsstrategi och har i dag ett cykelnätverk. Allt för att lyfta frågor som skulle kunna öka cyklingen i landet.
På plats under hearingen fanns professor Peter Schantz, som berättade om hur betydelsefull cyklingen är samhällsekonomin. I sin forskning har Peter Schantz, som Cykla.se tidigare har skrivit om, kommit fram till att om alla 110 000 bilister i Stor-Stockholm som har 30 minuters cykelväg till jobbet cyklade i stället skulle den samhällsekonomiska vinsten vara 2,5 miljarder kronor.
– Den summan skulle samhället spara genom bland annat minskade sjukskrivningar om vi började jobba aktivt med att få dessa att cykla till jobbet. Och det är ingen utopi, i både Amsterdam och Köpenhamn pendlar 35 procent för att det finns den typen av infrastruktur som behövs, sade Peter Schantz.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Micke Fransson
