I ett förslag från Folkhälosmyndigheten ska 150 utövare vara maxtak i motionslopp från den 17 maj. Orimligt, brist på logik och något som kommer leda till stora konsekvenser för folkhälsan i Sverige, menar Vätternrundans vd Gunilla Brynell-Johansson.
– Med det här maxtaket får vi ha en cyklist per 2,1 kilometer i Vätternrundan. Det är helt orimligt om man jämför med att man får vara en person per tio kvadratmeter inomhus, säger hon.
Pandemin har inneburit stora påfrestningar på de svenska motionsarrangemangen. Lopp efter lopp har fått ställas in. Detta trots att många av dem arrangeras utomhus och över stora sträckor. Något som riskerar att få stora negativa följder för lång tid framåt, menar Gunilla Brynell-Johansson.
– Det handlar inte bara om i år. Många av oss behöver lusten och glädjen som motionsloppen för med sig för att röra på sig. Vi riskerar den svenska folkhälsan, vilket kan ge vida större konsekvenser på sikt än covid-pandemin.
”Känns orimligt”
Sedan pandemins utbrott har Vätternrundan jobbat konstant för att kunna erbjuda smittsäkra evenemang. Därför, menar Gunilla Brynell-Johansson, kändes det lite som ett dråpslag när Folkhälsomyndighetens förslag om ett maxtak på 150 idrottsutövare i motionslopp blev känt.
– Problematiken är vida känd, hos såväl politiker som Folkhälsomyndigheten. Dessutom visar forskning och kunskap att smittspridningen utomhus är väldigt liten, vilket också Folkhälsomyndigheten signalerar när den hela tiden har påpekat vikten av att vara ute, säger hon.
– Därför känns det orimligt att det endast ska kunna få delta 150 personer på exempelvis Vätternrundan som är utomhus och över 315 km Det betyder att vi får ha en cyklist per 2,1 kilometer. Det är nästan löjeväckande. Särskilt när man jämför med restriktionerna inomhus, där det är en betydligt större smittspridningsrisk.
Deltagarna tror på smittsäkra lopp
Trots ovissheten har mer än 12 000 cyklister anmält sig till årets Vätternrundan.
– Det visar på att våra deltagare har ett förtroende för att vi klarar av att anordna smittsäkra lopp och att de inte är oroliga. Och det är inte vi heller, säger Gunilla.
Vad önskar du att regeringen och Folkhälsomyndigheten gör nu?
– Nu har vi, alla motionslopp, kämpat under mer än ett år med smittskyddsprotokoll samtidigt som alla har insett problematiken. Ska det då stupa på att man inte gör någonting av det? Jag vill att de tar ett beslut om att de ser banan, start- och målområdet som tre olika delar. Jag vill också att man slutar särbehandla motionsloppen som bidrar så mycket till folkhälsan.
Gunilla Brynell-Johansson avslutar med en uppmaning.
– Låt oss alla tillsammans – deltagare, arrangörer och andra intressenter – se till att höja rösten mot taket på deltagarantalet.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Andreas Andersson
