Sverigeloppet gjorde stor succé under mitten av förra århundradet.
Nästa år är det dags igen. Med en OS-guldmedaljör vid rodret.
– Det är någonting som jag länge har funderat över, säger Bernt Johansson, som har rollen som banchef och är en del av tävlingsledningen.
Sverigeloppet arrangerades första gången 1951. Många år därefter var loppet ett av de mest populära i landet. Med brukscyklar tog sig deltagarna genom Sverige i ett antal etapper – från Haparanda till Ystad.
– Det var främst ett motionsarrangemang, där man bjöd in många andra idrottare, som skidåkare, löpare och orienterare, och gjorde ett stort event av det. Själv har jag ett svagt minne av att det gick, men har hört många historier om loppet genom åren från de som var med, säger Bernt Johansson.
Efter ett par års funderande har förre proffscyklisten tillsammans med Avonova Active IF samt ett antal samarbetspartners och lokala föreningar beslutat att loppet ska återuppstå.
– Jag har cyklat Vätternrundan i ett par år och sett vilken fantastisk utveckling som har skett bland motionärerna. Många är otroligt duktiga och de söker efter nya, större utmaningar, säger Bernt Johansson.
Liksom föregångaren är det den 1 800 kilometer långa sträckan mellan Haparanda och Ystad som avverkas under sju dagar – en etapp per dag. Loppet genomförs i lag om fem–tio personer. Känner man att 180 mil är för långt kan man delta i stafettversionen där två–sju cyklister delar upp etapperna mellan sig.
– Vi har redan märkt av ett stort intresse, och hoppas kunna få ihop 100 startande (som också är maxgräns första året). Det är en häftig utmaning och slår det väl ut kanske vi kan dubbla antalet till 2018. Vi prioriterar säkerheten och vill se till att det ska vara så säkert som möjligt.
Loppet går på tid, men Bernt Johansson påpekar att fokus ligger på motion och upplevelsen.
– Vi har visserligen en resultatlista, men inga priser. Huvudsaken är inte att det går fort, utan vi har skapat ett livsstilsarrangemang. Det viktigaste är att ta sig genom Sverige, se vårt vackra, avlånga land och uppleva det på cykeln.
En av galjonsfigurerna för det historiska loppet blev Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson – trots att han inte ens fick delta i loppet. Tävlingsledningen hade nämligen bestämt att man inte fick vara äldre än 40 år och 66-årige Håkansson nekades under premiäråret. Men han bestämde sig för att genomföra loppet ändå och blev både uppmärksammad och folkkär. Dessutom tog sig ”Stålfarfar” i mål ett drygt dygn före övriga tävlande.
Någon max-åldersgräns kommer inte finnas när loppet återuppstår nästa sommar. I stället hoppas Bernt Johansson att det blir ett lag med lite äldre cyklister som lite av en hyllning till Gustaf Håkasson.
Har du något drömnamn?
– Det har jag inte tänkt någonting på. Men nu spånar jag vilt här. Varför inte Gösta ”Fåglum” Pettersson? säger Bernt Johansson.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Pressbild/Wikipedia commons
Sverigeloppet – nu
Den 4 augusti 2017 får Sverigeloppet nypremiär. På sju dagar ska deltagarna cykla från Haparanda till Ystad, fördelat på sju dagsetappar på 22–33 mil. Man kan delta i antingen som lag (5–10 personer) eller stafett (2–7 personer).
Det första året maximeras deltagarantalet till cirka 100 deltagare. Varje kväll är det gemensam middag och genomgång av nästa etapp.
Varje lag ska ha en egen servicebil, som innehåller minst två personer.
Loppet arrangeras av Avonova Active IF med stöd av hälsoföretaget Avonova samt ett antal samarbetsparners och lokala föreningar.
Anmälan till loppet öppnar senare i höst.
Läs mer på http://sverigeloppet.bike/
Sverigeloppet – då
Ett lopp som arrangerades av Stockholms-Tidningen och Husqvarna Vapenfabrik och kördes tio gånger mellan 1951 och 1964. Målsättningen var att lyfta fram cykelns användbarhet som fortskaffningsmedel och därför cyklades loppet på 2-växlade brukscyklar. Loppet fick stor uppmärksamhet i media, där bland annat Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson blev en stor profil. Under sex–sju dagar skulle deltagarna ta sig från Haparanda i norr till Ystad i söder, så fort som möjligt.
Läs mer på http://sverigeloppet.bike/historia.html
