Skador är en del av varje cyklists vardag. Oavsett man vill det eller inte. Därför är det viktigt att veta vad du ska göra när skadan väl dyker upp. Under den här vinjetten kan du läsa mer om de vanligaste skadorna för cyklister. Den här gången pratar vi om skrubbsår med ST-läkaren Mikael Lindell.
Vad kan man göra som ”första hjälpen” om man får ett skrubbsår under ett lopp eller träningspass?
– Det är bra om man tidigt kan rengöra hela såret genom att skölja med vanligt vatten. Är det möjligt, försök att få bort synligt smuts.
Hur håller man det sedan rent tills passet är färdigt?
– Det man är rädd för med skrubbsår är en infektion och därför att det viktigaste att hålla det rent. Om man inte rör sig bland grus och smuts kan det lika gärna vara öppet, man ska definitivt inte plasta in det. Däremot skydda såret mot smuts.
Vad ska man tänka på under tiden det läker, det vill säga efter passet?
– Är såret endast ytligt räcker det med att tvätta rent och lägga på ett skyddande förband. Men om såret är lite djupare tycker jag att man ska ta sig till sin vårdcentral. Då lägger de på en bedövningssalva och skrubbar bort exempelvis asfaltsrester som kan vara svårt att ta bort själv.
– Om skrubbsåret är djupt och nära en led ökar infektionsrisken i leden. Det är ganska vanligt med skrubbsår på knäna och om de är djupa tycker jag absolut att man ska göra rent det ordentligt på en vårdcentral. Det gäller för alla leder.
Vad kan hända om man inte håller det rent?
– Risken är att man drabbas av en infektion. Om infektionen är ytlig kan det räcka med sårrengöring eller antibiotikabehandling i tablettform. Går infektionen djupare in i en led kan man bli allvarligt sjuk och behöva sjukhusvård med antibiotika intravenöst. Risken med en sådan djup ledinfektion är också att brosket bryts ned och då får man mer kroniska besvär.
När ska man söka vård?
– Jag tycker att man ska söka vård om det är ett djupt skrubbsår i anslutning till en led eller om det har gått en tid och såret är rött, svullet och värmeökade oavsett var det sitter.
Text: Johan Larsson
Foto: Shutterstock
kontrollera stelkrampsskyddet …
… om sårskadan kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier. Stelkrampsbakterier finns i jord, även vanlig matjord. Sjukdomen är ovanlig i Sverige och de flesta är vaccinerade mot den. Den orsakas av bakterier och gör att du får kramper i musklerna.
Kontakta vården om det var längesedan du vaccinerade dig eller om du är osäker på om du har stelkrampsskydd.
