Artikel

Skadeakuten: Huvudskador

Skador är en del av varje cyklist vardag. Oavsett man vill det eller inte. Därför är det viktigt att veta vad du ska göra när skadan väl dyker upp. Under den här vinjetten kan du läsa mer om de vanligaste skadorna för cyklister. I det här numret tar vi oss an huvudskador, med hjälp av överläkaren Bo-Michael Bellander.



Vad leder ett kraftigt fall oftast 
till för skada?

– Med hjälm är lätt hjärnskada, det vill säga hjärnskakning, vanligast. Offret drabbas ofta av en kortare medvetslöshetsperiod följt av förvirring och motorisk oro, med efterföljande illamående och kräkningar. Det finns inga förlamningstecken och undersökning av hjärnan med datortomografi utfaller.
– Utan hjälm handlar det oftast om krossblödningar i de båda pann-loberna, benbrott i pannans ben samt ofta även benbrott på skallbasen. Dessa patienter får kvarstående besvär med personlighetsrubbningar och nedsatt intellektuell kapacitet. Ofta är det operationsfall.
– Oavsett hjälm eller ej, finns det alltid risk för halsryggskada, med mer eller mindre total paralys av kroppen om man har otur.

Vilken är den vanligaste behandlingsformen?
– Vid hjärnskakning är det vila som gäller, och att undvika stress. Sämst i klassen är egenföretagare som ska hem och skriva fakturor.
– Blödningar kan behöva utrymmas kirurgiskt och inslagna benbrott, så kallade impressionsfrakturer, kan behöva opereras. Skador i bihålor som leder till läckage av hjärnvätska måste repareras för att undvika hjärnhinneinflammation.

När ska man söka vård?
– Kortfattat ska man söka vård vid kortare episod av medvetslöshet, epileptiska krampanfall, förlamningstecken eller tecken på skallfraktur, som blödning runt båda ögonen. Man ska även söka vård om man behandlas med koagulations-hämmande läkemedel.
– Vidare bör man söka vård även om man inte varit medvetslös men är påverkad av smällen. Offren kan vara vakna men inadekvata och vill bara ta sig bort från skadeplatsen så fort som möjligt. Man får inte släppa iväg någon som inte är helt mentalt klar även om den inte varit medvetslös. Har någon slagit i skallen ska man vara frikostig med att söka akuten, framför allt om cyklisten kört utan hjälm, eftersom ett så kallat epiduralhematom, blödning mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan, är ett livshotande tillstånd som inte behöver ge medvetslöshet initialt.

Text: Johan Larsson
Foto: Shutterstock


Sex steg vid första hjälpen hos en person med skallskada:

  • Spärra av vid behov så att inte fler drabbas och larma ambulans.
  • Andning – se till att patienten får i sig luft/syrgas.
  • Stoppa eventuella pågående blödningar, höj fotändan.
  • Notera hur offret rör sig och notera om patienten förefaller för- sämras eller förbättras. Ha koll på om personen medverkar vid hjälpen och kan lokalisera eller avvärja smärta, eventuella – onormala böj- eller sträckmönster, alternativt ingen rörelse alls.
  • Motverka nedkylning och kolla efter andra eventuella skador.
  • Fri luftväg och stabilisera/fixera halsryggen.

Bo-Michael Bellander är överläkare och docent i neurokirurgi vid Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.


ALLA DELAR AV SKADEAKUTEN: