Nostalgitripp…

Ni som är med i en cykelklubb vet hur det är. Gemensamt intresse, bra kamratskap, nördiga diskussioner om hur lång en kedja ska vara, små kepsar på huvudet och en massa annat. Jag började i Umeå-klubben Gimonäs CK och jag ska sluta i Gimonäs CK. Det var i början av 80-talet som vi flackade land och rike runt och krigade på i ungdoms- och juniorklasserna. Jag trampade stolt omkring på min Bianchi Champion del Mondo med någon enklare komponentgrupp från Campagnolo. Röda Bianchidekaler gjorde att den fick röd Concor-sadel, röd styrlinda och röda vajerhöljen. Snabb som vinden. Jag kommer även ihåg – självklart röda – plastknappar som skruvades fast längst ut på clips-remmarna så att man snabbt fick grepp och kunde dra åt efter start och innan spurt. Vilka grejer. Ribbhjälmarna med överdragen keps och mandelmassaklumpen i bakfickan ska vi inte prata om 🙂 Jag minns det som att vi var ett lag fast vi tävlade individuellt. Vi åkte ofta iväg tillsammans i klubbens folkvagnsbuss och var ett bra gäng killar och tjejer i ungefär samma ålder. En del av oss både tränade tillsammans, tävlade mot varandra och hängde ihop som kompisar. Trots att vi ibland tävlade mot varandra fanns det ingen känsla av konkurrens när vi klev av cykeln. Vi klappade varandra på axeln och gratulerade den som hade presterat bra.

Trots att vi ibland tävlade mot varandra fanns det ingen känsla av konkurrens när vi klev av cykeln. Vi klappade varandra på axeln och gratulerade den som hade presterat bra.

Vi åket iväg på vårläger både till Pitholmen utanför Piteå under påsklovet och till Rundvik utanför Hörnefors. Liggunderlag och sovsäck, ibland både snö och kyla som gjorde att det varma vattnet man hade i flaskan ändå hade frusit när man skulle dricka. När vi blev lite äldre blev det 10 dagars vårläger på Mallorca med Michael Jacksons ”Billie Jean” och ”Beat It” på högsta volym. Jag var långt ifrån bäst men jag var med i gänget i alla fall. Jag hoppas att alla skulle få vara med i en sådan klubb. Några av oss träffs fortfarande då och då. Efter några återkommande tillfällen är det nu tradition med en årlig Tavelsjörunda, en Rödtjärnsrunda eller någonting liknande uppe i Umeå under sommarsemestern. En klassiker helt enkelt.

När jag betalar in medlemsavgift och skrollar runt på klubbens hemsida så ser jag namn i styrelsen som var både cyklister och leadare i klubben när jag var grabb. Det är klubb det – det är GCK. Ibland undrar någon om jag inte borde byta till Västerås CK eftersom jag bor i stan sedan över 15 år men tanken har faktiskt aldrig slagit mig. Jag åker med på deras träningar ibland och det blir alltid intressanta resonemang när jag har GSK-tröjan på mig. Ränderna går aldrig ur …

En sväng i snön ..

Peter är inte GCK:are men det är ändå klubbkänsla när vi är ute och trampar. Nördiga diskussioner blir det till och från och den som har glömt pengar bjuder den andre på cykelfikan. Det vill säga Peter bjuder oftast mig J Som ni ser på filmen så åkte vi en sväng förra helgen i snö, slask och kyla. Visst var det bra tips jag fick av min cykelkompis ..:-) Skämt å sido så snappade jag upp ett helt annat tips av Peter och då är vi tillbaka till att inte ha tagit med sig pengar till cykelfikan. – Jag bjuder! sa Peter när vi bromsade in utanför fiket på Skultuna bruk. Jag har alltid en fikapeng i mitt fodral med repgrejer. Det har jag alltid med mig och då finns det alltid resurser för en fika tillhanda. Det är klart man ska ha det. Varför har jag inte tänkt på det och varje gång jag ska ut en längre sväng har jag sprungit runt och sökt några sedalar ..dom gånger jag inte glömt. Nu har jag fixat det. Från och med nu ligger det alltid en ”cykelfikapeng” i min ”Bianchi Toolcase” tillsamans med annat ”bra att ha”.

Från och med nu ligger det alltid en ”cykelfikapeng” i min ”Bianchi Tools Case” tillsamans med annat ”bra att ha”.

Den här ”flaskvarianten” som Bianchi har är praktisk tycker jag. Inga lösa småprylar i olika fickor eller väskor. Allt på samma ställe. Om man cyklar en kortare tur och bara behöver ha med en flaska med dryck sitter den ju perfekt i den andra lediga flaskhållaren och behöver man två flaskor dryck så åker den enkelt ner i en av tröjfickorna bak.

1. Cykelfika – Skulltuna Mässingsbruk. Eftersom jag är beroende av Dammsugare så är det enkelt att lista ut att det är Peters Hallontårta 🙂
2.  Bianchi Tools Case – Allt man behöver i ett flaskställ eller i en bakficka. Däckavtagare, slang, pump, Binachis verktygs-set och kom ihåg att utrusta den med fikapengar.

 Tack Craft!

På tal om tröjficka. En rejält varm hand till Craft Sportswear, Craft of Scandinavia. Inte nog med att dom har funktionella, snygga och sköna kläder – dom har en fantastisk service också. Här hemma dök det plötsligt och oväntat upp en postförsändelse från Ulricehamn med långa cykelbyxor och en grym cykeljacka med perfekta ryggfickor. Utrustningen kan man inte klaga på. Tack Craft!

Avslutningsvis …

Hur har det då gått med träning och förberedelser den gångna veckan efter söndagens ute-tur. Jo,lite flås har det allt blivit .. innebandy måndag, längdskidor tisdag, trainer onsdag, löpband torsdag och trainer fredag. Lördag blir det nog faktiskt vila. Då blir det en tur till Vallentuna för att heja när yngsta dottern ska vara med i danstävling.

Den finala ”cliff-hangern” blir att jag i nästa inlägg kanske har med den legendariske och ökände cyklisten, speakern, podcastprofilen och framför allt cykelkommentatorn Roberto Vacchi …             Inget löfte men en möjlighet …

Be back – See you soon!

Partners som bidrar med information, produkter och annan hjälp till Vätternrundans ambassadörer är Aktivitus, Bianchi, Craft, Crescent, Enervit, Peppster, Shimano, Stadium och Thule.