Blogg

När man hänger med fel personer

Det gäller att hänga med rätt personer, du vet den där vännen som drar med dig ut på långpromenad och efteråt bjuder på sånt som gör lika gott för kroppen som för gommen. Polaren som sitter på spinningcykeln intill och som med glada tillrop får dig att orka lite mer än du trodde. Hon som berättar att du är urstark och fantastisk, hur svag och trist du än känner dig.  Jag har mängder av sådana personer i min närhet men förra veckan var det den här bruden som stal hela showen…

20170131_202233

-”jag tror du börjar bli sjuk”, väste hon på måndagseftermiddagen och sedan följde en intensiv föreläsning via Google om hur viktigt det är att inte träna om man har ont i halsen eller infektion i kroppen. Jag har en osedvanligt dålig koll på min kropp och kan sällan skilja på vad som är vad. ”Känn efter” är ofta rådet jag får, men om man inte kan det då? Om man inte förstår vad det är man känner? Hur vet jag om kroppen är trött för att den har fått för lite kärlek eller för mycket infektion liksom? Jag var givetvis inte sjuk men då kom hon med andra distraktioner, – ”du behöver byta gardiner. Alltså på allvar. Nu.” Eh.. okej. Jag tränar imorgon, eller nej förresten, imorgon är det konferens med övernattning och middag men sen.. Det gick ända till lördag innan jag vänligt men bestämt förde henne åt sidan, tog min träningsväska och bad henne dra åt skogen.  Sen åkte jag och återsåg några andra, lite tyngre polare…

img_20160920_065849

I min längtan och iver efter att ta plats på sadeln har det här järngänget glömts bort en aning.  De där motståndet som får musklerna att bära kroppen, som gör att skaderisken sjunker och farten ökar. Det blev ett kärt återseende, jobbigt men trevligt. Nu ska jag bli bättre på att lägga in styrkepass i veckoplaneringen, det går ju faktiskt utmärkt att kombinera med ett spinning- eller yogapass efteråt tänker jag! Yogan går förresten sakta framåt den med, igår ramlade jag inte en enda gång under hela passet men när yogafröken bad oss lägga benen på golvet bakom huvudet insåg jag att jag har lång, lång väg kvar till att bli en riktig yogi.

Nu snart natt i en by där vi idag firat älskad elvaåring med skogspromenad och leverpastejtårta. Hon som virvlade in i mitt liv den där sommaren 2006 och gav mig friheten som en del förutspådde att hon skulle ta ifrån mig. Hon som gav mig modet att att tälta långt ute i ytterskärgården och mitt i vildmarken. Hon som följt med på kanothajk, på skoterutflykter, som flugit helikopter, hängt på Södermalm, gått i Prideparaden och varit på rockkalas.  Lite gråare om nosen, med den äldre damens rättmätiga nonchalans och selektiva hörsel. Käraste Vilda, tack för varje år, dag och minut i mitt liv.

img_20170228_055019_234


Partners som bidrar med information, produkter och annan hjälp till Vätternrundans ambassadörer är AktivitusBianchiCraftCrescentEnervitPeppsterShimanoStadium och Thule.

Från soffan till sadeln

//AMBASSADÖR VÄTTERNRUNDAN 2017//

Medelålders, medelmåttig motionär som äntligen har insett att varje enskild människa har förmåga att bli den man vill vara. Uppvuxen under midnattssol och i polarvintermörker, men lever sedan 23 år tillbaks i självvald exil i en småländsk Bullerby. Anser att en cykel är (nästan) allt en människa behöver för att bli lycklig. Med mitt ambassadörsskap vill jag visa på kamratskapen och värmen man möts i den här sporten. Och att man visst kan genomföra en Vätternrundan, även om man inte tror att man kan. Häng med mig på min resa.