Blir man lyckligare av att delta i ett lopp som Vätternrundan? Ja, enligt en undersökning från Göteborgs universitet och Mistra sports and outdoors ser det ut att finnas ett samband.
– Forskningen visar att exempelvis en cyklist, löpare eller skidåkare som deltar i lopp är något lyckligare än gemene svensk, säger forskaren Erik Lundberg.
Undersökningen ingår i en stor studie kring idrott och friluftsliv kopplat till hållbar utveckling. Under perioden 2020–2024 ska åtta universitet och 30 partner skapa ny kunskap i ämnet. Den senaste tiden har Erik Lundberg tillsammans med Tommy D. Andersson och John Armbrecht på Göteborgs universitet fokuserat på en delstudie som handlar specifikt om sport- och friluftslivevenemang. Med inriktningen större motionslopp med många deltagare, som Vätternrundan och Göteborgsvarvet.
– Vi har velat förstå deltagarnas konsumtionsmönster och vilket klimatavtryck de avger i samband med arrangemangen. Men också anledningar till att man anmäler sig till lopp, måttet på lycka hos deltagarna och varför man inte återvänder, säger Erik.
Loppdeltagare är lyckligare än medelsvensken
Även tidigare studier har visat att människor som medverkar i idrottsevenemang är lyckligare än medelsvensken. Något som bekräftades i den här undersökningen.
– Mycket av lyckan i ens liv kan man inte göra någonting åt, då det är medfött eller beror på saker i ens uppväxt. Men forskning visar att det går att påverka omkring 40 procent av lyckan, med hjälp av till exempel aktiviteter som vi ägnar oss åt. Alltifrån jobb och familj till att några procent går att hänföras till träning – och att sätta upp realistiska mål som sedan uppnås. Exempelvis att delta i och prestera på idrottsevenemang.
Tydligt är också att motionsloppen driver konsumtion och handel. Såväl inför som under evenemangen. Och det är tre saker som påverkar konsumtionen; ens hängivenhet, träningsmängden och evenemangsdeltagandet.
Men konsumtionen är inte bara en stark drivkraft för ekonomin. Det sätter också klimatavtryck, vilket alltså är forskningens huvudpunkt.
– Den här delen visar hur det står till nu. I nästa fas tittar vi på hur deltagare kan påverkas att agera mer miljövänligt och vilka lösningar som fungerar bäst; information, piska eller morot?
Ska titta på hur loppen görs mer hållbart
En av lösningarna kan handla om att göra resandet till loppen mer hållbart. Exempelvis samåkning eller genom att öka tillgängligheten för att ta sig dit via tåg eller buss. En annan att öka begagnatmarknaden.
– Där är faktiskt cyklingen relativt stark redan nu, i alla fall om man jämför med löpningen. Omkring 20 procent av de som köper cykel i dag gör det begagnat. Däremot finns det stor potential att öka inom andra kategorier, som exempelvis cykelskor eller andra produkter.
Arrangemangen spelar också stor roll för hållbarhetsarbetet, där det numera ofta är högt upp på agendan. Inte bara via sina egna åtgärder, utan även genom att låta många människor samlas på en och samma plats där de kan påverka varandra.
– Evenemangen är väldigt viktiga för att ge inspiration och få deltagarna att tänka nytt. Dessutom är man generellt öppen för att påverkas när man befinner sig i ett likartat community som lopp innebär.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Petter Blomberg/Vätternrundan, Privat
