Gemensamma tag. Från första till sista tramptaget.
För Mats och Susanna Schröder, Ekerö, handlade Halvvättern verkligen om gott samarbete.
De åkte loppet på en tandem.
Deras tvåhjuling, med dubbla styren och sadlar, var skinande röd. Det fräscha utseendet antydde att ekipaget var tämligen nytt – och mycket riktigt:
– Vi köpte den för något år sedan. Och det här är första loppet vi kör på den. Första skarpa testet, konstaterar Mats med ett brett leende.
– Och det var jätteroligt, intygar Susanna.
Men varför blev det tandem den här gången?
– För att vi ville göra något annorlunda helt enkelt, förklarar Mats. Susanna har cyklat Tjejvättern och själv har jag avverkat stora Vätternrundan några varv. Nu tänkte vi att vi skulle prova att köra tillsammans. Och då fick det bli tandem. Det kändes som en kul grej.
Tidsprotokollet från loppet vittnade om en stabil färd. Schröders behövde 6.34 i anspråk. De såg tämligen oberörda ut efter målgången. Mats sammanfattning bekräftade att man hade haft en bra dag i det soliga vädret.
– Framför allt var det lättåkt i början. Då var det lite medvind. Vi kunde dessutom hänga på en klunga och det gjorde att det gick ganska fort. Sedan blev det lite tuffare när vi vände upp och fick motvind. Då var det motigt ett tag. Fast i det läget var det inte mycket kvar längre. Det var bara att bita ihop, säger han.
Susanna inflikar att en tandem kräver lite annan teknik.
– Det gäller att samarbeta och det tycker jag fungerade bra. Det var roligt. Vi är jättenöjda med dagens tur, menar hon.
För Mats del är det snart dags igen. Kommande helg åker han stora Vätternrundan i sedvanlig ordning. Han har ett knippe fullbordade rundor på sitt samvete. Även i det fallet kommer detta med gott samarbete att utgöra en nyckelfaktor.
– I vanliga Vätternrundan åker jag med cykelklubben Fredrikshof. Då blir det tal om gruppcykling, säger Mats och spricker upp i ytterligare ett leende:
– Det blir en lite större grupp än oss två!
Text och Bild: Per Gustafsson
