Roland Larsson är en riktig Vätternrundanveteran.
I kväll startar han för 38:e gången – som alltid på sin Nordstjernan från 1940.
– Jag köpte den 1977 för 25 kronor, kan du tänka dig, säger han.
Det var en gammal jobbarkompis som hittade cykeln på en soptipp. Så småningom fick Roland nys på det, och blev erbjuden att köpa den. Han nappade, och något år senare gjorde han debut i Vätternrundan – på den gamla hojen.
– Sedan dess har jag kört 37 Vätternrundan, och alla på min Nordstjernan. Jag har svenska flaggan där bak, fram har jag en cykelkorg med en stor radio så att jag kan spela musik. Det ska vara lite kul, säger Roland Larsson.
Som uppvärmning inför årets stora cykelhöjdpunkt deltog Roland i Retrovättern under torsdagen. Där han träffade på några själsfrändar – som också de hade med sig Nordstjernan-cyklar. Dels Mattias Gustavsson som han har träffat tidigare under Vätternrundan. Dels den nya bekantskapen Madeleine Widenström.
– Vi träffades vid starten och fick lite äktenskapstycke, säger Madeleine och skrattar.
Roland fyller i:
– Vi fastnade för varandra och cyklade loppet ihop. Det passade ju bra när vi hade Nordstjernan bägge två, säger han.
Madeleines cykel, som hon köpte för 600 kronor 1991, är några år yngre.
– Jag fick köpa den mot löfte att inte måla om den, utan behålla originalfärgen, och det har jag hållit, säger hon.
Duon uppskattade Vätternrundans nya arrangemang Retrovättern.
– Det var jättekul. En folkfest som uppvärmning inför Vätternrundan, säger Madeleine.
Om Roland och Madeleine hade gamla cyklar, så var Gemlabon Mattias Gustavssons än värre.
– Den här är nästan 100 år, en 20-talare. Mycket är fortfarande original på den, även om jag har bytt ut lite grann som sadel och däck.
Vad är det som är så fascinerande med gamla cyklar?
– Framför allt att de fortfarande håller, säger Mattias.
Text och foto: Pierre Henriksson
