Covid-19, njursten och skadat finger. Mikael Muhrs 2020 har varit olycksdrabbat. Men cyklat har han gjort ändå – och han slutar inte bara för att vintern närmar sig.
– Jag mår nästan illa när jag måste ta bilen någonstans, säger han.
På bara några år har Mikael Muhr blivit helt cykelfrälst. Han började med mtb, för att därefter mest köra landsväg och sedan han skaffade sig en gravelcykel förra hösten är det året runt som gäller.
– Det har gett ytterligare dimension till min cykling. Det spelar ingen roll vad det är för väder, man kan cykla ändå. Gravel är perfekt för vintern, en lite mer oöm cykel som man kan köra på grusväg och ett bra sätt att få upp pulsen på. Det är en helt annan njutning än när man susar fram tyst på en landsväg, säger Mikael.
Gillar friluftsliv
Mikael Muhr lever i en aktiv tillvaro, där olika friluftsaktiviteter blandas för fullt. Är det inte cykling, så tar han en tur på rull- eller längdskidorna – gärna tillsammans med hustrun Gunilla. Inte konstigt med tanke på historien om deras giftermål.
– Vi gifte oss i Vasaloppsspåret och körde Vätternrundan som bröllopsresa. Vi är lite knäppa, men det är bra att vi är likadana i alla fall, säger han och skrattar.
Av Klassikerloppen är det just Vasaloppet och Vätternrundan som gäller.
– Det är bara njutningen. Jag är ingen stor vän av gym, utan gillar att vara ute, få frisk luft och känna frihetskänslan. Sedan är det något annat när man fastnar för något och allt bara flyter på.
– Men simningen är inget för mig och vad gäller löpningen har jag ett dåligt korsband i knäet som spökar.
Min Vätternrundan åt ”fel håll”
Ordinarie Vätternrundan har han cyklat tre gånger – och det har verkligen gett mersmak.
– Det är en härlig upplevelse. Alla borde någon gång testa att starta på fredagskvällen och cykla på natten. Att cykla genom både soluppgång och solnedgång är magisk.
I somras valde han en annan taktik. Tillsammans med ett stort gäng genomförde han Min Vätternrundan åt motsatt håll.
– Vi körde åt andra hållet och hade inte så mycket fokus på prestation, utan mest det sociala. Trots att det inte var som en vanlig Vätternrundan, tycker jag att det här gav en bra känsla det också. Även om jag inte var i min bästa form direkt…
Otursförföljd under 2020
Det är synd att säga att året har gått som på räls för Mikael Muhr. I våras åkte han på smäll efter smäll.
– I mars fick jag covid-19 och var sjuk i tre veckor. När jag väl kom tillbaka efter det började jag pinka blod. Jag trodde att det berodde på en dålig sadel, så jag gick till en cykelaffär för att testa ut en ny. Men han tyckte att jag var dum i huvudet och att jag skulle gå till sjukhuset i stället.
Sagt och gjort. Väl där konstaterades att han hade fått njursten.
Inte nog med det. Första dagen på semestern skalade han av ovandelen av ett finger. Något som dock har gjort att han har fått mer tid på cykeln.
– Jag åker mycket rullskidor, men med anledning av fingerskadan har jag inte kunnat göra det så mycket i år. Den tiden har jag i stället lagt på cykeln. Hittills är jag uppe i 560 mil, det är ändå okej…
Pendelcyklar till jobbat – året runt
Och det lär bli mer. Han cyklade omkring 70 mil bara i oktober och nu har han hakat på cykelprofilen och kommentatorn Anders Adamssons utmaning att cykla minst 30 mil under november.
– Dessutom cyklar jag till och från jobbet också – året runt. Jag mår nästan illa när jag måste ta bilen någonstans. Det kryper i kroppen när jag inte kommer ut på cykeln.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Privat
