”Osynliga hinder” som stölder och infrastruktur som inte anpassas för cykling kan sätta käppar i hjulet för många som ser tvåhjulingen som ett smart färdmedel.
Så vad krävs för att vända på utvecklingen och göra cykling attraktivt?
– Det gäller att hitta incitament som sporrar till att se cykeln som ett givet transportsätt, säger Anna Niska, forskningsledare och föreståndare på Cykelcentrum i Linköping.
Cykelcentrum samverkar och sprider forskningsresultat kring cykling. Plattformen startades 2018 när VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, fick i uppdrag av regeringen att vara ett nationellt kunskapscentrum om cykling.
Målet är att långsiktigt arbeta fram och sprida forskning för praktisk tillämpning, arrangera webbinarier och regelbundet ge ut aktuell information i ämnet.
– Vi arbetar för att göra det mer attraktivt att cykla året runt. Då måste vi även tänka cykling när vi pratar nollvision, infrastruktur, säkerhet och framkomlighet, säger Anna.
– Bilnormen är väldigt stark i Sverige och trots mål om ökad cykling fortsätter vi att subventionera och främja det privata bilåkandet. Ibland kanske omedvetet, av gammal vana. För att göra cykling mer attraktivt vore det bra om vi kunde fördela resurserna som satsas mer lika.
”Vill man öka cyklingen måste vi tänka helhet”
En viktig punkt är förhindrande av cykelstölder som drabbar ett av tio hushåll i Sverige varje år. Många som får sin cykel stulen slutar att cykla och de som köper en ny köper oftast en sämre eller begagnad.
– Som andrahandsköpare är det ofta svårt att veta varifrån cykeln kommer. Det gör tyvärr att risken ökar för att man omedvetet köper stöldgods. Det finns tekniska lösningar att försvåra detta, men då måste frågan prioriteras.
En annan viktig punkt är ökningen av elsparkcyklar samt mopedbilar och A-traktorer bland ungdomar. Något som också gör att intresset och viljan för att cykla minskar rejält.
– Ser man det krasst är det en hel generation där stora delar av den knappt cyklar och vilka konsekvenser det för med sig i längden ser vi först i framtiden. Cykeln är ju inte bara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, det är ju även bra för hälsan!
Vad kan man göra för att öka intresset för cykling?
– Då måste vi börja tänka helhet. Det ska vara mer fördelaktigt att cykla och mer attraktivt genom att främja cyklisters säkerhet, komfort och framkomlighet, säger Anna.
– Lövhalkan på hösten är ett av problemen och tio procent av alla singelolyckor i oktober-november beror just på detta. En annan viktig punkt är att städer tar ansvar för att infrastrukturen är anpassad för alla, även för dem som inte har bil och körkort.
Mer parkerings- än bostadsyta i Sverige
Saknas det tydliga mål om vad man vill nå ut med när det gäller ökad cykling?
– Ökad cykling är ju inget mål i sig utan vi vill ha hållbara, trevliga och hälsosamma städer och det får vi med minskad biltrafik, men att tydligt säga att det är målet och agera därefter är det få svenska städer som gör. Exempelvis finns det totalt sett mer parkerings- än bostadsyta i Sverige i dag, vilket är lite galet. Skulle fler personer cykla, gå eller åka kollektivt skulle det per automatik ge mer plats till de som verkligen behöver använda bilen.
– Det som behövs är att den stora tysta majoritet, de som vill främja gång- och cykeltrafik, börjar höras mer.
Cykelcentrum ser inte bara cykeln som ett bekvämt och smart transportmedel. Den är även något som främjar såväl den egna hälsan som miljön.
– Vi ser många exempel, framför allt ute i Europa, på städer som blir alltmer bilfria utan några genomfarter. Det sker bitvis även i Sverige, men i långsammare takt och inte lika målmedvetet, säger Anna.
– Att cykla är både bekvämt och smidigt. Det är konstigt att inte fler inser hur nyttigt det är och vill uppleva allt det fina som cyklingen gör för kroppen och knoppen.
Text: Thomas Bergkvist
Foto: Annika Johansson/VTI, Shutterstock
