Att cykla Vätternrundan ska inte betyda ångest. Ha ett leende på läpparna i stället.
Rune Gustafsson är mental tränare och har mängder av erfarenhet.
Artikel

Skippa ångesten – Vätternrundan är roligt!

2018-06-01

Allt för många känner oro inför en utmaning som Vätternrundan. Men ska verkligen ångest vara inblandat i den folkfest som loppet innebär?
   – Delmål längs loppet och att alltid minnas syftet till att man är där är jätteviktigt, säger Rune Gustafsson, som driver Team Individ & ledarutveckling AB.

Det kan vara slitsamt för både kropp och knopp att cykla 300 kilometer. Många ser Vätternrundan som det ultimata provet för att bevisa för sig själv att jag kan!

Men hur ska man få bort de onda tankarna som kan dyka upp i samband med den påfrestning som loppet innebär?
   – Jag rekommenderar de som vill förbereda sig mentalt på ett optimalt sätt tänker ”hur kan jag som cyklist dela upp mina 30 mil i delmål?”. Misstaget många gör är att de ser 30 mil framför sig och räknar ned kilometerna. Dela i stället upp loppet i flera steg och bocka av delmålen allt eftersom, säger Rune Gustafsson.

Vid varje delmål är det av yttersta vikt att ge sig själv feedback. Varje gång man passerar ett av dem byggs en bank upp med positiva tankar.
   – Låt säga att mina delmål är satta till var fjärde mil. Varje gång jag har cyklat fyra mil bygger jag en bank av feedback. Jag passerar det första och vill uppleva att jag är fräsch, alert och tycker att det här är jättekul. Sedan siktar jag in mig på delmål nummer två och tänker samma goda tankar när jag når det, säger Rune och fortsätter:
   – Tidigt i loppet är målgången långt utom synhåll, så den är bara att glömma för tillfället. Mentalt är det här en mycket bra teknik för att klara av att nå det stora målet. Man plockar bort rädslor och lägger fokus bortom smärta och krämpor.

Delmålstänket är dessutom enkelt att träna på.
   – Ger du dig ut på en runda som är några mil är det bara att dela upp turen i delmål. Det är väldigt effektivt för att sänka anspänningen när du väl ska cykla så många mil under loppet.

Väl på vägarna runt Vättern kan många tankar smyga sig in i huvudet. Den allra vanligaste är upplevelsen av att man känner efter i kroppen att smärtan börjar komma. Det kan vara alltifrån sätesmuskeln till andningsvägar.
   – Det handlar om rädslor i någon form. Man måste våga lita på den egna förberedelsen fullt ut. Jag har många gånger fått frågan från mina klienter som har stått på startlinjen, oavsett om det är på ett klubbmästerskap eller OS, hur de ska ta sig ifrån tanken om att ”jag borde ha tränat mer”. Det handlar om att veta vilka inre resurser man har för stunden och att inse och acceptera att man har förberett sig optimalt.

Det är inte ovanligt att man kommer in i svackor under ett långlopp. Men det går att ta sig ur genom att gå tillbaka och minnas huvudsyftet till att man deltar i loppet.
   – Ställer jag mig själv frågan varför jag cyklar så ska jag kunna svara på det. Det är lätt att glömma bort det, men har jag en god anledning så kommer kraften och motivationen tillbaka.
   – Samtidigt ska syftet vara jätteklart. Alla mina idrottare, oavsett sport, får höra mig tjata om syftet. För mig handlar det om att ingjuta den tanken i atleterna. När det är som jävligast – fram med syftet och beskriv det med ord!

Vi är alla byggda för att tänka positiva tankar när det går bra och har mycket energi. Så hur belönar man sig själv under ett lopp där allt känns optimalt?
   – Det går att belöna sig själv hela tiden. Återigen kopplas delmålen och syftet in. Syftet till att jag är där ska vara så fint utformat att när jag hör det ska det ge mig en så pass god känsla att jag vill fortsätta.
   – Risken finns, när man är inne i ett gott tillstånd, att man blir överambitiös och höjer ribban och tempot. Men varför inte vara kvar i det goda tillståndet och plocka fram bilden av att familj, släkt och vänner står vid målportalen och tar emot en.

Text: Johan Fransson
Foto: Shutterstock, Privat


rune svarar på Vanliga frågor inför vätternrundan?

Hur dämpar man bäst sin ångest inför loppet?
– Det är väldigt viktigt att inte vara orolig för något som ännu inte har inträffat. Det är vanligt att oron stiger när man inte har kontroll över något som eventuellt kan ske, men varför lägga energi på något som ännu inte har uppstått?

Hur ska man tänka kring oro över det praktiska kring loppet?
– Först och främst handlar det om en god planering. Hen ska se till att ha en hoj som är incyklad och ha provat att byta slang i däcket. Det handlar om träning, att träna på de situationer som kan dyka upp under Vätternrundan.

Hur ska man få tankarna på annat än att loppet är 300 kilometer?
– Här gäller det för cyklisten att dela upp loppet i delmål. Över 30 mil är fyramilsdepåer en bra grund. Varje gång hen når ett delmål ska cyklisten ge sig själv feedback och tänka positiva tankar om att hen känner sig pigg, fräsch och har mycket krafter kvar.

Hur vet man att man får i sig tillräckligt med energi under loppet?
– Sänk orosnivån genom att ha en lätt väska på ryggen, där man kan ha med någon form av säkerhetskost. I Vätternrundans depåer finns gott om mat och vätska, men vid oro är det bra med en backup.

Vad gör han om han hamnar i en svacka under loppet?
– Alla har ett syfte till varför man cyklar loppet. Fram med syftet och svara på frågan varför hen är där hen är.


Så tar du bort din ångest inför och under Vätternrundan:

  • Dela upp loppet i delmål.
  • Varje gång du når ett delmål belönar du dig själv med positiva tankar om hur pigg och fräsch du känner dig.
  • Se till att ha ett väl utformat syfte till att du cyklar loppet.
  • När du kommer på onda tankar och energin börjar tryta minns du tillbaka på syftet.
  • Oroa dig inte över din kapa-citet. Lita på den egna förberedelsen.
  • Bli inte överambitiös när det går bra. Våga vara kvar i det goda tillståndet.

Rune Gustafsson

Bor: Helsingborg.
Yrke: Mental tränare, driver Team Individ & -ledarutveckling AB.
Klienter: Stina Nilsson, Daniel Tynell, Calle Halfvarsson och Jenny Rissveds med flera.