För de allra flesta är det något helt normalt. Men för vissa är det ett livslångt problem. Oavsett är svettning något alla måste leva med.
– I huvudsak är det gener och hormoner som styr hur mycket vi svettas, säger docent Carl Swartling, vid Svettkliniken i Stockholm.
Om kroppen blir för varm måste den kylas ned. Detta regleras automatiskt genom antingen vidgade blodkärl eller svettning.
– Det är alltid bra att svettas lagom mycket men det finns ingen anledning att det ska forsa svett omkring en. Svett som ligger på golvet är svett som inte gör någon nytta. Det finns inget egenvärde i att svettas om det bara rinner av en, säger Carl Swartling.
Enkelt förklarat styrs kroppens temperatur av hypotalamus i hjärnan och om du svettas mycket eller lite beror till största delen på gener och anlag. Samtidigt tror Carl Swartling att kroppen kan träna sig till en mer effektiv svettning.
– Svettkörteln kan på något sätt adaptera sig, även om vi ännu inte vet hur det går till. Men ju mer vi befinner oss i ett varmt klimat, desto bättre blir vi på att svettas mycket, säger han.
Är det bra eller dåligt att svettas?
– Ofta hör man att det är sunt att svettas men det är en liten klyscha. Det kan så klart vara härligt att svettas, men blir det för mycket är det inte roligt. Om svettpölarna på gymmet är för stora vill man inte längre gå dit.
Även eftersvettning styrs av tröskeln i temperaturcentrum och hjälper kroppen med att få bort överskottsvärme. Det enda som möjligtvis kan hjälpa mot eftersvettning är att ta sig den tid som krävs för att få kroppen svalare.
– Ett sätt att kyla kroppen och få ner temperaturen är att dricka kallt. Exakt hur stor effekt det har vet jag inte, men helt klart hjälper det med vätska. Kalla duschar är också något som kan vara bra, säger Carl Swartling.
Kroppen svettas även vid stressade situationer och det har historiskt sett varit helt livsavgörande för människan. Här handlar det nämligen om att jaga eller bli jagad – att hålla hårt om spjutet, få tag i lianen eller att inte råka ut för en halkolycka. Detta kan jämföras med att vi slickar på fingret när vi ska vända blad i tidningen eller spottar i händerna för att få bättre grepp om spaden.
– Svettfunktionen ökar i situationer som upplevs stressande och anledningen är från början för att vi ska få bättre grepp i händer och fötter. Men vår värld är långt ifrån djungelns värld och därför blir vi idag svettiga av helt andra stressade situationer, säger Carl Swartling.
Det kan vara inför ett tal, under en tentaskrivning eller utan någon som helst anledning. Och mängden svett kan vara lika mycket som under ett träningspass.
För cirka 100 000 svenskar är detta ett problem som påverkar hela vardagen.
– Det är ofta väldigt uppen-bart när man ska söka hjälp. Den sociala situationen förändras och det är extremt stigmatiserande. Det är på många sätt ganska likt besvär med finnar, eksem och andra huddiagnoser – man ska söka hjälp när man upplever att det är ett problem.
Överdriven svettning kallas för hyperhidros och Carl Swartling beskriver sina patienters problem som ett isberg. Ovanför vattenytan finns de fysiska symptomen; mascaran som rinner, svetten i ögonen, det blöta håret och de förstörda kläderna.
Under vattenytan är problemen mycket större – personen känner sig äcklad, upplever sig oattraktiv och får sämre självförtroende.
Längst ner på isberget finns sedan allt som är konsekvensrelaterat – att ett barn kanske inte räcker upp handen i skolan, att någon väljer att inte träffa en partner eller att man väljer bort ett visst yrke.
– Det är det egentliga problemet – att man tackar nej till stora delar av livet. Mycket av debatten inom sjukvården handlar om döden och hur vi ska kunna leva längre. Men när det gäller hyperhidros handlar det om att leva och att leva ett bra liv, säger Carl Swartling och fortsätter:
– Sjukdomen drabbar alla åldrar, etniciteter, sociala grupper, och kön. Gemensamt för alla är skammen. Men trots att det är en okänd folksjukdom finns det hjälp att få.
Text: Johan Larsson
Foto: Shutterstock
