Anders Olsson cyklar Vätternrundan hemma Anders ska cykla Vätternrundan hemma i garaget. Han gör det för organisationen Krama era barn och för att stötta forskningen mot Sanfilippos sjukdom.
Simning är en annan av Anders favoritidrotter. Såväl OS-, VM- som SM-medaljer har vunnits i simbassängen.
Artikel

Stjärnans utmaning – cyklar Vätternrundan för Krama era barn

2020-11-13

I morgon, lördag den 14 november, ska paraolympiern Anders Olsson cykla Vätternrundan. Han gör det i garaget, framför Zwiftskärmen.
    Anledningen är enkel – han vill samla in så mycket pengar som möjligt till barn med Sanfilippos sjukdom och organisationen Krama era barn.

Det finns galningar. Och så finns det extrema galningar. Anders Olsson tillhör den sistnämnda gruppen. Han har cyklat Vätternrundan med armcykel på rekordtid och plockat guldmedaljer i såväl Paralympiska spelen som svenska och internationella mästerskap. Dessutom har han vunnit en simtävling mellan Alcatraz och San Fransisco, som ende handikappade i loppet.
    – Jag vet inte vad varför jag har blivit sådan. Men jag brukar säga att det inte har med ålder att göra. Det handlar om inställning och motivation. Ska jag träna kan jag lika gärna göra det så här, säger Anders.

I helgen cyklar han de drygt 30 Vätternrundan-milen i sitt garage. Samtidigt ska bland andra forne hockeystjärnan Jonas Frögren staka Vasaloppets nio mil bredvid. De gör det för organisationen Krama era barn, som startades av Andreas Rixer för att samla ihop pengar för att stötta forskningen och hitta ett botemedel till Sanfilippos sjukdom.
    – Han har två barn med sjukdomen och ska själva springa tre mil, lika långt som Lidingöloppet. Familjen sliter ont och det är inte meningen att man som förälder ska överleva sina barn. De har bråttom, väldigt bråttom, och kan jag hjälpa till att ge lite hopp vill jag göra det.

Samtidigt som gänget genomför sina respektive lopp i helgen pågår en insamling till forskningen. Där kan vem som helst vara med och bidra.
    – Jag hoppas folk vill hjälpa till och stödja genom swish. Det går också bra att vara med och cykla på Zwift, säger Anders.

I år skulle Anders ha cyklat i Paralympics. Men på grund av pandemin blev det inställt och framflyttat till 2021. Får han ordning på sin axel, som han redan har opererat i nio omgångar, ser han Vätternrundan som en perfekt uppladdning inför mästerskapet.
    – Jag blev den förste att cykla Vätternrundan under nio timmar med armcykel. Får jag ihop ett bra gäng ska vi nog prova att slå det och sikta på sub 8.30. Det vore en perfekt uppladdning inför Paralympics. Bättre blir det nog inte.

Text: Johan Fransson
Foto: Privat

 

Detta händer i Anders garage i helgen

Klockan 09.00 och cirka sju och en halv timme framåt ska Anders, tillsammans med Jon Werme och Per-Erik Saifkoff cykla Vätternrundan på Zwift. Samtidigt ska Jonas Frögren och Mats Algotsson staka ett Vasalopp i en stakmaskin och Andreas Rixer springa ett Lidingölopp på löpband.

Vem som helst kan anmäla sig till Zwiftevenemanget Krama Era Barn against Sanfilippo syndrome with SZR. Starttiden är lördagen den 14 november klockan 09.00.

Krama era barn

Familjeinitiativet Krama era barn startades av Andreas och Lisa Rixer, vars döttrar Saga och Maia lider av den dödliga och ännu obotliga sjukdomen Sanfilippo typ C.
Tack vare initiativ likt deras är forskningen närmare att hitta ett botemedel än någonsin.

På deras webbplats hittar du mer information om såväl initiativet som hur du kan stötta.

Sanfilippos sjukdom

Sanfilippos sjukdom är en ärftlig och sällsynt ämnesomsättningssjukdom som beror på en brist på olika lysosomala enzymer, ämnen som deltar i nedbrytningen av olika substanser i kroppen. Sjukdomen leder till att det ämne som normalt bryts ner av enzymet ansamlas i kroppen och skadar olika organ.
Fyra olika former av Sanfilippos sjukdom finns beskrivna, orsakade av fyra kända enzymdefekter och betecknade typ A, B, C och D.
Siffrorna för förekomsten varierar något mellan olika länder. I Nederländerna är sjukdomen ungefär tre gånger vanligare än i Sverige. Siffran för Sverige är knappt ett barn per år med Sanfilippos sjukdom och det finns totalt ett tiotal personer med sjukdomen i landet.
Det är möjligt att det finns personer med Sanfilippos sjukdom som förblir odiagnostiserade, eftersom symtomen är relativt okaraktäristiska.
Sjukdomen beskrevs redan 1961 av RC Harris, men det var den amerikanske barnläkaren Sylvester Sanfilippo som fick ge namn åt sjukdomen 1963.

Källa: Socialstyrelsen.