Som före detta musiker har jag ägnat en del tanke åt det här. Det är ett ganska outforskat ämne och därmed finns en del rykten som florerar. Man hör till exempel att dansmusik ofta går i 120-130 eller rentav 128 BPM (slag per minut) eftersom det är i den takten som hjärtat slår när man dansar.
Vi kan väl börja med att spola det där med att 120 till 130 BPM skulle vara för att musiken och hjärtat skall synka. Oddsen för att bastrumman och hjärtslagen synkroniseras är brutalt små, och om de väl synkas så är det bara tillfälligt eftersom pulsen hela tiden driftar. Lägg därmed till att majoriteten troligen inte har 120-130 BPM när de dansar även om det är en snitt/median-siffra för låg-medelintensivt arbete. Jag skulle snarare gissa att 120-130 är en bra stegfrekvens för någon som dansar eller att det var kompatibelt med hårdvaran back in the days.
Till skillnad från hjärtmuskeln är ju benmuskulatur viljestyrd och det är således lättare att synka kadensen med musiken. Både spinninginstruktörer samt de som bygger ihop en playlist för sitt eget Fritzl-skjul har nog reflekterat över det här med tempot i musiken.
Vi förutsätter att man vill jobba med en kadens mellan 80 och 100 RPM (pedalvarv per minut) när man tar i. Första fallgropen blir att man väljer en låt som går i 80-100 BPM. Väljer man en låt som har klassiska 4/4-trummor blir resultatet till exempel:
Denna går i 100 BPM. Och eftersom den går i 4/4-delstakt betyder det att man vid en kadens av 100 RPM till denna låt bara får bastrumma bara vartannat högernedtramp. Men framför allt får man jävligt långsamma låtar, detta tempo kallas Andante i musikteorin och betyder promenadtempo.
Vi vill snarare åt det dubbla tempot i musiken, för att få bastrumma på varje nedtramp, alltså 160-200 BPM (Presto). Till exempel:
Denna låt går i samma klassiska 4/4-tempo och 160 RPM. Alltså får du vid kadens 80 RPM en bastrumma för varje nedtramp.
Eftersom ett pedalvarv består av både höger och vänster nedtramp blir det kanske ännu trevligare att få bastrumma för både vänster och höger tramptag. Inledningen av denna låt har ”dubbla baskaggar” och då får du således en bastrumma för både höger och vänster nedtramp om du håller 100 RPM:
Men två av mina favoritlåtar att träna till är Die MF Die av Dope och Children of Bodoms Sixpounder. Så jag förväntade mig att de skulle ligga inom ovan nämnda spann av 160-200 bpm. Men de var båda två betydligt långsammare – 126 respektive 155 BPM. Och jag trampar uppenbarligen inte i dubbelt tempo för att matcha musiken, för då får jag kämpa i två-trehundra RPM. Varför tycker jag att de är så lätta att träna till, då?
Jag provade att köra mina intervaller blindat till alla tidigare nämnda musikstycken och tittade på kadensen i datorn efteråt.
Jag kan börja med att konstatera att det är skitsamma om man fokuserar på virvel eller bastrumma (vilket är bra, det öppnar upp för alla sorters takter och grooves som svettackompanjemang). Till låtarna som hade 160 respektive 200 BPM landade givetvis kadensen på 80 respektive 100 RPM.
Men när de långsammare låtarna gick på upplevde jag ändå att jag höll takten när jag satt på cykeln. Och när jag tittade på datafilerna höll jag kadensen lika bra. Jag började räkna på om det var så att skapade en polyrytm med mitt vispande (att jag trampade i trioler eller kvintoler etc) men hur jag än satt med matematiken fick jag inte sifforna att gå ihop (tro mig jag gick över styr). Jag landade nämligen på 98-100 RPM, vilket är min naturliga kadens på stationär cykel.
Eventuellt är det eftersom nedtrampet i cykelrörelsen inte är lika distinkt som exempelvis fotnedsättningen i löpning och att det därför ofta känns som att man håller takten även när man inte gör det.
Slutsats
Det viktigaste är nog att man gillar musiken och blir peppad av den, musiken kommer inte att göra din trampfrekvens jämnare eftersom det är en automatiserad rörelse. Men att hålla takten till musiken kan fungera som bra motivation när man ligger på sin fysiska eller mentala gräns. Eventuellt är detta lättare om man har ett tempo som faktiskt stämmer med kadensen på riktigt eftersom man då inte kan fuska. Kör man kadensoberoende testcykel/trainer eller steglöst reglage som på spinningcykel bör det rentav vara perfekt med en låt i precis rätt tempo.
Jag gjorde mig därför besväret att sätta ihop tre playlists beroende på vilken kadens man vill ha. Det är i princip bara hård musik. Jag ber om ursäkt för det, men det är det ända jag tränar till. Det finns givetvis andra playlists på Spotify med annan musik som är sorterad efter takt (sök på BPM) men när jag undersökt dem tar de tyvärr ingen som helst hänsyn till tempot, så där försvinner ju poängen.
80-90 RPM:
90-100 RPM:
Lågkadensintervaller (50-75 RPM):
