Lagom till cykelns dag passar jag på att presentera en trehjulad form av cykling – Trike. För snart en månad sedan fick jag möjligheten att hänga med två paracyklister på deras läger i Fuerteventura. Jag passade då på att testa på konsten att cykla trike. Att cykla på tre hjul istället för två kan ju verka som en enkel sak, men är för den ovana (mig) helt klart svårare än att bemästra en tvåhjuling.
Vad är då en trike?
Trike är en trehjulad cykel som i de flesta sammanhang används av personer som av någon anledning har större utmaning att hålla balansen på en tvåhjulad cykel. Det kan exempelvis vara en neurologisk och-/eller muskulär variation som gör att en tvåhjulad cykel blir för utmanande att cykla på. Det finns både upprätta trikes, där du sitter som på en tvåhjulad cykel. Eller ”recumbent” trikes där du ligger som i en handcykel, men trampar med benen.
En upprätt trike, såsom den oftast ser ut i tävlingssammanhang. Här Rickard Nilsson under Paralympics i Rio. Foto: Lena Alvén
En trike är alltså till för att lättare hålla balansen. Vilken på helt plant underlag gör det enklare än på en tvåhjuling. Så fort tyngdpunkten förflyttas eller underlaget blir ojämnt så att trycket inte är lika på alla tre hjul samtidigt blir cykeln lättare instabil och det gäller att ha koll på hur den beter sig. Exempelvis ska man luta sig själv in mot en kurva och ha trycket på innerpedalen för att cykeln ska styra ditåt på ett så kontrollerat sätt som möjligt.
Hur länge har trike:n använts?
Den första trike:n byggdes 1680 av en tysk urmakare och har genom året sett ut på lite olika vis och använts i olika syften. Mellan 1881-1886 byggdes det i Storbritannien mer trikes än tvåhjulade cyklar, men de användes mest av överklassen då de var dyrare att köpa än en tvåhjulad cykel. Det var vanligt att den användes av kvinnor som bar långa kjolar för att undvika att kjoltyget fastnade.
1928 startades ”Tricycle Association” i Storbritannien och de organiserar fortfararande tävlingar, turer och sociala aktiviteter kring trike. Storbritannien är ännu det land där trike-cyklingen är som mest utbredd, även bland personer utan funktionsvariation.
Hur trikecykeln används idag
Dagens moderna trikes används både i rekreationssyfte och i tävlingssammanhang. När cykeln används i tävlingssammanhang är det vanligt att se olika modifieringar av cykeln så att den passar personen som cyklar på den optimalt. Exempelvis vevarmsförkortare eller rakt styre.
I trike tävlar man i tempolopp och linjelopp i två klasser, T1 och T2. Det är ovanligt att tempostyren används, som på bilden nedan, då det ställer allt för höga krav på balansen och därmed blir aerodynamiken sekundär. Det kan dock förekomma i den minst nedsatta klassen T2.
I och med den höga positionen på cykeln har en trike-cyklist svårare att vara aerodynamisk. Även de två bakhjulen som sitter upp till 900 mm ifrån varandra tar en hel del vind. Oftast nås inte lika höga hastigheter på en trike som på en tvåhjulad cykel, men vid tempolopp kan medelhastigheterna komma upp i 30km/h för T1:or och 35km/h för T2:or, och aerodynamiken blir mer påtaglig.
I Sverige tävlas det i trike i SWE Cup Paracykel och internationellt i världscupen i Paracykel, Paralympics och Paracykel-VM.
