Johan Julinder startade sin resa runt Vättern under fredagskvällen. 315 km senare rullade han i mål. Men berättar att hans resa har varit betydligt längre än så. Den startade redan för två år sedan.
– Under tiden har jag gått ner nästa hundra kilo.
Välkommen i mål Johan, vad betyder det här för dig?
– Det är jättestort. Det har varit ett långt mål på nästan två år. Jag har verkligen tränat och kämpat för det här. Det känns helt fantastiskt att komma i mål.
Hur kom det sig att du bestämde dig för att cykla just Vätternrundan 315 km?
– Jag började en viktresa, att gå ner i vikt. Tidigare hade jag och min syster bestämt att vi någon gång skulle cykla Vätternrundan. Så det blev en del av min viktresa att börja träna inför Vätternrundan, säger Johan som växte upp längs Vätternrundans bansträckning, i Rogslösa, och då alltid var ”ute och hejade” på cyklisterna.
Hur var känslorna innan start på fredagen klockan 19:34?
– Jag var väldigt lugn fram tills att jag kom fram till Motala. Då blev jag riktigt nervös.
Din syster, vad har hon betytt för dig runt Vättern?
– Hon var avgörande. Jag fick kramp vid Hjo som höll i sig i nästan sex mil. Hon stöttade och pushade mig hela vägen.
Fler starka upplevelser från de senast fjorton timmarna?
– Det är fantastiskt med allt folk som går ut för att heja på alla andra.
Dina tankar när du rullande in under målportalen i Motala?
– För två år sedan hade det inte gått att göra det här. Så det är en avspegling av den förändring jag har gjort med hela mitt liv. Det har varit ett mål och nu lyckades jag med det.
Hur fortsätter resan?
– Nu ska jag fortsätta att cykla och så får vi se om det blir fler Vätternrundor!
Text: Ebba Envall
Foto: Hjalmar Selskog
