Cyklandet i Sverige har ökat markant under coronapandemin.
Men när regeringen presenterade sitt förslag till statsbudget i mitten av september märktes inga stora investeringsförslag för säkra och framkomliga cykelvägar.
– Nu måste regeringen sätta ner foten och öka satsningarna, säger Klas Elm, vd på Svensk Cykling.
Allt fler höjer nu rösten för att landets cykelvägar ska rustas upp. Bland annat Svensk Cykling, som tillsammans med organisationerna Svenska Cykelstäder och Cykelfrämjandet, vill se en tydlig ändring.
– Det är bra att cykling får en egen kommentar av regeringen, men vi är långt ifrån nöjda.
– Ordet cykel finns med två gånger i finansplanen medan husbil nämns 18 gånger. Regeringen satsar 151 miljoner kronor för att fler ska kunna låna till att ta körkort. Det ska jämföras med de 300 miljoner kronor som läggs på cykel i stadsmiljöavtalet.
Budskapet från de tre organisationerna är tydligt. De nationella investeringarna gällande cykelinfrastruktur måste öka och lagstiftningen som rör cykel behöver moderniseras. Kommuner, regioner och staten kan tillsammans verka för att förbättra förutsättningarna.
Och enligt Klas Elm handlar det om tre punkter som måste uppfyllas; resurser, marktilldelning och regelförändringar.
– Det kan bli riktigt bra, men just nu vågar inte regeringen sätta ner foten och ta fram ett tydligt mål för cyklingen. Det blir mest flummiga ord.
Lyfter man blicken och tittar ut över Europa har flera länder passat på att utnyttja det ökade intresset för cykling som har skett under coronapandemin. Nya cykelvägar byggs, både permanenta och tillfälliga, nya incitament har tagits fram för att underlätta och uppmuntra till cykling,vilket i sin tur har inneburit att allt fler har valt att använda cykeln i stället för att ta bilen eller bussen.
– Cykling är ett coronasäkert transportmedel och dessa länder har passat på att utnyttja möjligheten till en utbyggnad. Sverige har inte gjort någonting.
Att förändra regelverket för cyklister är en annan viktig del som skulle gynna cyklister och öka intresset för exempelvis cykelpendling, menar Klas Elm.
– Här skulle det behövas tydliga regler som gör att det blir enklare och säkrare att cykla, regler som underlättar för cyklisterna. Att cyklister får cykla till höger även vid rött ljus, att få cykla mot enkelriktat och öka säkerhetsavståndet på landsvägar till 1,5 meter är bra exempel på detta.
En annan viktig hållpunkt som Svensk Cykling, Svenska Cykelstäder och Cykelfrämjandet saknar från regeringen är tydliga mål.
– Regeringen, både tidigare och nuvarande, vill ha ett ökat cyklande i landet, både för ett ökat välmående och för en bättre miljö. Då gäller det att ett tydligt mål sätts upp – och som sedan följs upp. Exempelvis att i dag finns X antal cyklister i Sverige, om tio år ska det talet vara fördubblat.
– Här handlar det om att sätta ner foten, men det vågar inte regeringen.
Det låter som att utvecklingen för cykling är nattsvart i Sverige?
– Nej, det är det inte och vi tror självklart att det kan bli bra, säger Klas Elm.
– Att cykling har fått en egen punkt i budgeten är en positiv sak och 300 miljoner kronor i investeringsförslag är bra det också, även om det behövs mer.
Så vad är drömmen?
– Att pengar öronmärks för cykling när det handlar om infrastruktur, både i städer och på cykelvägar mellan dem, och det finns en möjlighet att det kan läggas in resurser till detta i den infrastrukturplan som just nu arbetas fram.
– Nu är det dags att regeringen, med infrastrukturminister Tomas Eneroth i spetsen, sätter ett mål för den ökande cyklingen i Sverige och hur det målet ska uppnås. Vi önskar mer än de flummiga orden.
Text: Thomas Bergkvist
Foto: Shutterstock, pressbild
