– Bromsen är en säkerhetsprodukt.
Så inleder Alexander Afverberg, på Shimano Nordic Cycle, sitt snack om cykelbromsar. Kanhända uppfattas det som en plattityd eftersom beskrivningen förefaller självklar, men det är snarare tvärtom.
Det behöver ständigt inpräntas i cykelfolket hur viktiga bromsarna är för säkerheten – för många slarvar med underhållet.
Belyser man cykelns bromsar framstår tillsynen som viktigast av allt. En broms som inte underhålls tappar i verkan, förlorar i tillförlitlighet och blir till slut en fara. Det kan faktiskt uppstå ett tillbud. Du kanske inte får stopp i en korsning eller hinner få ner farten när det händer någonting i en klungkörning.
Och då är det så dags att vara efterklok.
– Vi pratar om slitagegrejer. Cyklar man regelbundet måste beläggen bytas kontinuerligt. Just detta med för slitna bromsbelägg eller bromsklossar är nog det vanligaste problemet tror jag. Alltför många cyklister kör tills bromsarna knappt tar längre. Först då beger man sig till cykelhandlaren. Som i sin tur konstaterar: ”Oj, här var det slitet. Du borde bytt för ett tag sedan”.
Ni känner säkert igen vardagssituationen som Alexander Afverberg återger. Han är medarbetare på Shimano – som är världsledande på cykelkomponenter och cykelservice – och träffar på nämnda slarv, alternativt okunskap, med jämna mellanrum.
Tendensen är densamma angående bromsvajern. Det är också en förbrukningsvara som ofta får hänga med på övertid när den egentligen sett sina bästa dagar för länge sedan.
– Varje gång du tar ut din cykel utsätts den för smuts. Efter varje tur går vajern lite tyngre jämfört med gången innan, säger Alexander och ponerar ett typiskt möte med en kund som haft samma vajer i två-tre år och tycker att den tar ”ganska bra”.
– Jag å min sida anser att det går tungt. Jag vet hur bra det känns när vajern är ny. Så i regel får jag kunden att byta. Och när den personen kommer tillbaka brukar reaktionen bli: ”Oj, vad lätt det blev”. Men precis så lätt gick det när cykeln var nyköpt.
Alexander tillägger i nästa sekund:
– Vad jag vill säga är att man vänjer sig väldigt fort. För faktum kvarstår. Varje gång du kör blir det lite tyngre.
Alexander Afverberg tar sedan upp bromsproblematiken ur ett perspektiv relaterat till Vätternrundan. Bland deltagarna i det loppet är det vanligast med fälgbroms. Genom att bromsningen sker direkt mot fälgen slits den senare ner med tiden. Fälgen ska vara platt på bromssidan, men blir urholkad efterhand. Det uppstår ett slags ”dike” i fälgen.
– I stort sett alla fälgar har en slitageindikator. Det kan exempelvis vara ett jack eller ett borrmärke. Så länge det märket syns är det tillräckligt med gods kvar. Men är det bortnött ska man se upp. Då kan materialet vara så tunt att om du pumpar däcket hårt riskerar fälgen att vika sig av trycket inifrån.
– Händer det under färd tar det oftast stopp väldigt brutalt, påpekar han med en rysning.
Några förslag på hur man håller koll på detta?
– Ett råd är att ta för vana att alltid kontrollera fälgen när du lämnar in cykeln till butik för att byta belägg. Ett annat tips är att mäta regelbundet med någonting platt. Typ ett visitkort. Lägg det mot fälgen. Då ser du hur pass urgröpt materialet är.
På senare år har skivbromsen gjort sitt intåg på landsvägssidan. Tidigare förekom det mest på MTB-cyklar. Utvecklingen fick förvisso ett bakslag när UCI (Internationella cykelförbundet) förra våren stoppade skivbromsar i professionella tävlingslopp – på grund av en olycksincident – men kommande säsong ska nämnda spärr tas bort och testandet återupptas.
I Vätternrundan är det fullt tillåtet med skivbromsar.
Alexander Afverberg framhåller tre fördelar: placeringen i navet gör att skivbromsen inte utsätts för lika mycket smuts, den eliminerar risken för överhettade fälgar och levererar konstant bromsverkan oavsett väderlek.
– Det känns som det effektivaste bromssystemet som finns, konstaterar han.
Text: Per Gustafsson
Foto: Shimano
Olika cykelbromstyper
Fälgbromsar
En typ av bromsar som verkar direkt på fälgarna. Fungerar genom att bromshandtaget på styret kläms åt med händerna varvid kraften via en bromsvajer överförs till en bromsbygel monterad med två bromsklotsar som lägger an mot fälgen.
Vanligt i dag är att bromsbygeln ersatts av två fjäderbelastade armar monterade direkt på ramen. Dessa finns i varianterna Cantilever, V-broms samt U-broms (BMX).
Skivbromsar
Principen är densamma som på de flesta bilar och motorcyklar. Bromskraften överförs från ett handtag till bromsklotsar i ett ok som sitter vid fram- och/eller bakgaffeln på cykeln. Bromsklotsarna klämmer om en skiva som fästs vid cykelns nav och följer hjulets rotation. Skivbromsar finns av mekanisk och hydraulisk typ. Mekaniska skivbromsar använder en vajer som kraftöverförare från bromshandtag till broms. Hydrauliska skivbromsar använder oljetryck.
Navbromsar (fotbroms)
Fotbromsen aktiveras när du trampar bakåt på pedalerna. Detta påverkar en bromsmekanism i bakre hjulnavet. På en cykel fungerar fotbromsen bara på bakhjulet eftersom det hänger ihop med kedjan som driver hjulet framåt. En fotbroms bör av säkerhetsskäl kombineras med handbroms på framhjulet så att cyklisten kan bromsa båda hjulen. Skulle exempelvis kedjan hoppa kommer handbromsen till undsättning.
Rullbromsar
Rullbromsen sitter precis som trumbromsen inne i navet och är skyddad mot vädrets inverkan. Är helt mekanisk och uppbyggd med expanderande kullager. I bromsen sitter sex rullar och tre bromsskor. När bromsen manövreras med bromshandtaget flyttar sig de sex rullarna utåt på en sluttande yta och pressar de tre bromsskorna jämnt mot bromstrumman. Under inbromsning bildas det värme som avleds av kylskivan, som kyls av fartvinden.
(Källor: Wikipedia, Länna Sport, Skeppshult, Nishiki, Bikester)
Ställningstagande vid val av bromsar
- Hur mycket underhåll vill du lägga ner på dina bromsar?
- Hur effektiva behöver dina bromsar vara?
- Vilka väderförhållanden måste dina cykelbromsar klara av?
- Hur mycket får dina bromsar väga?
Så här säger Trafikverket
”De flesta cyklar som inte har kedjeväxlar har fotbroms. Bromsen sitter i bakhjulsnavet och manövreras med pedalerna. Om du har fotbroms på din cykel, bör du också ha en handbroms för framhjulet som komplement.” (trafikverket.se)
