Cykelveckan är verkligen ett minne för livet för Nancy Sköld. Inte minst sedan årets runda som inspirerade till en ny tatuering med Vätternrundanloggan tillsammans med mottot ”Never give up”.
– Jag har funderat i tre års tid. Efter målgången i år kändes det självklart, säger Nancy.
Tatueringen är en symbol för hennes livsstilsförändring. En förvandling som inleddes med ett deltagande i Tjejvättern 2015.
– Jag hade en jätteohälsosam livsstil med grymt mycket övervikt och rökte som en skorsten. Jag insåg att jag behövde göra något åt mitt liv. Så kunde jag inte fortsätta leva, säger Nancy.
Som uppvuxen i Östergötland runt krokarna kring Ödeshög var Vätternrundan en naturlig målbild.
– Loppet har varit en del av mitt liv sedan jag var liten och har alltid drömt om att cykla det. Men jag inledde med att anmäla mig till Tjejvättern.
– När jag tog ut cykeln första gången och cyklade fem kilometer var jag jättestolt. I dag är det två tramptag så han man gjort det, säger Nancy och skrattar.
Efter vadet – tog tre lopp på en gång
Även om det var ”skitjobbigt” tog hon sig runt den tio mil långa banan. Tyvärr blev det inte det avstamp som hon hade hoppats på. Det kom i stället fyra år senare.
– Nu fick det verkligen vara bra. Jag slutade röka, skaffade gymkort och började träna igen.
Den här gången nöjde hon sig inte med Tjejvättern.
– Jag cyklade det loppet tillsammans med min dotter, och gjorde även Halvvättern dagen efter. Sedan slog jag vad med en jobbarkompis om att genomföra Vätternrundan också. Och skulle jag cykla på under 15 timmar, skulle han i sin tur göra en iron man. Sådant ska man inte säga till mig… Jag kom in på 14.30, säger Nancy och skrattar.
Siktar på under tolv timmar nästa år
När pandemin väl hade lättat anmälde hon sig till ”höstrundan” 2021. Och trots bara två landsvägsmil i benen kom hon i mål.
– Jag hade visserligen tränat mycket på spinning och gym, men det ger inte riktigt samma träning. Så det blev min jobbigaste runda, utan tvekan – såväl fysiskt som psykiskt.
Men det var ingen tvekan om att hon skulle göra det igen. Och den här gången blev det ”trippeln” igen. Med bättre förberedelser.
– I år har det blivit 110 mil, inklusive loppen. De kortare blev bra träning inför den långa rundan runt sjön helgen efter. Och det löste sig med bravur det också, även om det tog lång tid. Nästa år hoppas jag att vädret är med mig, då siktar jag på under tolv timmar, säger Nancy.
Vad är det med Vätternrundan som lockar dig?
– Ja, varför sätter man sig på en cykel i 31,5 mil? Det är helt sjukt egentligen. Men för mig betyder det jättemycket.
– Varenda målgång och varje medalj är såväl ett bevis som pris på min livsstilsförändring. Det jag är mest stolt över är att jag är en förebild för mina barn. Att de ser att jag är hälsosam och att de mål man sätter upp inte behöver vara omöjliga att nå. Även om man inte alltid tror på det själv.
Tatuerade in Vätternrundanloggan
Skulle hon glömma det själv är det numera bara för henne att titta på sin egen hud. Efter årets runda blev det nämligen ett besök på en tatueringsstudio.
– Jag har funderat i tre års tid på att göra en tatuering om min förvandling. Men inte riktigt vetat vad… En hantel? Nej, det är inte riktigt jag. Men efter loppet i år insåg jag att det var klart att det var Vätternrundan-loggan tillsammans med texten ”Never give up” som jag skulle ha på benet. Det kommer alltid att vara ett bevis på envishet och pannben.
Text: Pierre Henriksson
Foto: Privat
Vill du cykla Vätternrundan 2023? Läs mer och gör din intresseanmälan på vatternrundan.se.
