Om fler svenskar var bättre tränade hade dödssiffrorna sannolikt minskat under pandemin. Det visar ny forskning relaterad till fysisk aktivitet och covid-19.
– Inaktiviteten och stillasittandet ställer till det för oss. Särskilt när vi blir äldre, menar Dan Andersson, doktorand i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Att regelbunden motion är bra för människan är inget nytt. Det är allmänt känt att fysisk aktivitet och träning skyddar mot en stor mängd välfärdssjukdomar. Likaså stressrelaterad psykisk ohälsa. Nu har det kommit nya rön som visar på intressanta samband mellan fysisk aktivitet och risken att drabbas av allvarliga komplikationer i samband med covid-19.
– Vi kan vara ganska säkra på att om en större andel svenskar hade varit fysiskt aktiva innan pandemin, så hade fler individer haft större chans till överlevnad, säger Dan Andersson, som tillsammans med Peje Åstrand, överläkare vid Danderyds sjukhus, står bakom en nyligen publicerad debattartikel i Läkartidningen där de refererar till nya studier inom detta område.
Minskar risken för allvarliga komplikationer
Dan Andersson lyfter framför allt fram två hypoteser till orsaken varför träning kan minska dödligheten i covid-19.
– Regelbunden fysisk aktivitet och bra kondition, som oftast brukar mätas i syreupptagningsförmåga, minskar risken att drabbas av en mängd sjukdomar som i kombination med covid-19 kan leda till allvarliga komplikationer inklusive dödsfall. En intressant effekt av konditionsträning är att mitokondrierna, cellernas kraftverk, påverkas och det har spekulerats i om ”mitochondrial fitness” på något sätt kan skydda mot komplikationer i samband med covid-19, säger Dan Andersson och fortsätter:
– En annan intressant teori handlar om begreppet skörhet, det vill säga när man inte klarar av vardagen och kan träna på samma sätt som tidigare. Det finns forskning som visar att äldre och sköra människor har ökad risk för dödlighet i samband med covid-19. Och träning i all form kan uppenbart motverka skörhet och göra beroendet av andra mindre. Träningsmängden kan faktiskt vara skillnaden mellan ett liv i frihet eller i beroendeställning.
Hur ser du på de nya studierna?
– Det är ganska väntade resultat. Träning och motion ökar reservkapaciteten, man har en fallhöjd. Blir man sängliggande och har bra fysik är det en bit till tröskeln för att inte klara av vardagliga aktiviteter.
– Samtidigt är konditionen och den fysiska statusen en färskvara. Det tar bara några veckor att tappa 30–40 procent av konditionen om man är helt sängliggande, vilket naturligtvis inte är gynnsamt för immunförsvaret. Och tvärtom. En otränad individ som börjar träna regelbundet kommer att stärka immunförsvaret. Men, vad gäller påverkan på immunförsvaret finns det i dagsläget inget som säger att ”ju mer desto bättre”, menar Dan.
Träning allt viktigare ju äldre vi blir
GIH-forskaren vill också tydliggöra att det blir allt viktigare med rörelse och motion ju äldre man blir.
– En ung person, och då talar vi om personer som är mellan 20 och 50 år, har i de allra flesta fall ett gott skydd redan av naturen. Något som minskar i takt med att vi blir äldre, vilket gör att vi måste röra oss mer för att behålla hälsan.
Vad vill du att er debattartikel ska leda till?
– Jag hoppas att detta ska tas på allvar av såväl hälso- och sjukvårdsapparaten som ansvariga för vård- och medicinutbilningar. Att det blir en ökad medvetenhet kring levnadsval och livsstil. Det finns ofta en övertro på läkemedel. Ett mycket stort antal mediciner har biverkningar. Det har inte träning, som därför är den bästa medicinen – inte minst i förebyggande syfte.
– Ägnar man sig åt någon form av motion får man oberoende av ålder ofta bättre hälsa på köpet.
Minimidos på 75–300 minuter i veckan
En vuxen individ över 18 år bör ägna sig åt mellan 75 och 300 minuter fysisk aktivitet i veckan, beroende på om det är måttlig eller högintensiv träning. Tidsrymden är att betrakta som en minimidos, större dos kan ge större hälsoeffekt förutsatt att träningen läggs upp på ett klokt sätt.
– Generellt sett kan man säga att det är alldeles för få som når upp till rekommendationerna i Sverige i dag. Det är inte bara skadligt för personerna själva, utan det ger också en ökad belastning på hälso- och sjukvården som tvingas ta hand om unga patienter med sjukdomar och skador som kommer i kölvattnet av en inaktiv livsstil.
Hur tror du att exempelvis nedstängningen av motionslopp har påverkat folkhälsan?
– Vi vet tydligt att många behöver en sådan morot för att träna. Och det är verkligen något att fundera över. Hur stor samhällets kostnad för ohälsa till följd av utebliven motion blir…
Text: Pierre Henriksson
Foto: Shutterstock, Privat
