Coronapandemin slår hårt mot idrottsrörelsen och landets motionslopp. I ett gemensamt debattinlägg kräver sju svenska specialförbund mer hjälp för att klara krisen.
– Det är ett väldigt allvarligt läge, men det här ska inte stoppa oss, säger Gunilla Brynell-Johansson, vd för Vätternrundan som tillsammans med andra stora svenska motionslopp deltar i arbetet.
Omkring en miljon människor deltar i något svenskt motionsevenemang varje år i löpning, skidor, orientering, cykel, simning och triatlon. Arrangemang som under 2020 till stor del har skjutits upp eller ställts in med anledning av coronaviruset.
Det har i sin tur inneburit stora slag mot den ideella idrottsrörelsen. Många arrangörer kämpar därmed för sin överlevnad, då stora intäkter har försvunnit samtidigt kostnader för lopp som inte blir av fortfarande finns kvar.
En stor fråga för många arrangörer har handlat om huruvida man ska betala tillbaka redan erlagda anmälningsavgifter eller inte.
– Vi jobbar under hela året – från juni till juni – för att kunna prestera under en vecka. Vi lägger ner väldigt mycket pengar på exempelvis trafiksäkerheten för att kunna erbjuda bättre och säkrare lopp till våra deltagare. Om det som i år sker extraordinära händelser som gör att vi inte kan arrangera loppen och vi blir tvungna att betala tillbaka alla anmälningsavgifter skulle vi behöva ha en helt annan uppbyggnad på organisationen. Och jag kan inte se hur den skulle se ut, säger Gunilla Brynell-Johansson.
Vätternrundan tog beslutet att erbjuda fyra alternativ till sina anmälda cyklister:
- Återbetalning av 50 procent på den betalda startavgiften.
- Behålla sin starttid, varav 50 procent av startavgiften flyttas över till loppet 2021.
- Skänka hela avgiften till Vätternrundan.
- Skänka hela avgiften till Vätternrundan och behålla sin starttid till 2021.
Omkring hälften av deltagarna har valt att flytta över halva startavgiften till nästa år, medan uppemot 700 personer har skänkt hela sin peng till organisationen.
Utöver det finns det också 23 personer som inte har varit tillfreds med dessa alternativ, utan har vänt sig till Allmänna Reklamationsnämnden för att få hela avgiften tillbaka. Detta trots att Vätternrundan, liksom många andra arrangörer, i sina allmänna anmälningsvillkor anger att återbetalning inte sker eller bara till viss del i händelse av force majeure.
– Det är så klart inte så många i antal, men skulle det bli prejudikat skulle vi behöva betala tillbaka till alla deltagare. Något som i sin tur skulle innebära ett ännu hårdare slag, och att vi inte skulle kunna överleva, säger Gunilla Brynell-Johansson.
De stora motionsloppsarrangörerna i Sverige tillsammans med specialförbunden inom triatlon, friidrott, skidor, orientering, simning, cykel och parasport arbetar hårt för att få hjälp att överleva. Under fredagen skickas debattartikeln Svenska folkrörelsemodellen utmanas till de stora mediehusen i Sverige, där de vill uppmärksamma vilken svår situation idrottsrörelsen står inför.
– Vi vill inte att regeringen ska betala ut mer pengar till oss, utan att alla måste inse vilka konsekvenserna kan bli. Vi har en unik idrottsrörelse i Sverige och den får inte försvinna, säger Gunilla Brynell-Johansson.
– Det är ett väldigt allvarligt läge, det svåraste jag har varit med om. Men jag är en sådan människa att jag alltid vill vara positiv och optimistisk. Det här ska inte stoppa oss, utan vi ska ha lopp under Cykelveckan 2021, 2022, 2023 och 2024 också…
Text: Pierre Henriksson
Foto: Petter Blomberg/Vätternrundan
Läs hela debattartikeln i faktarutan här under.
Svenska folkrörelsemodellen utmanas
Coronapandemin slår hårt mot såväl företag som människor i allmänhet. Vi lär oss leva våra liv på nya sätt, under nya villkor och saker vi tidigare tagit för givna kan inte längre utföras.
Det är också verkligheten för den ideella idrottsrörelsen.
Ett vanligt år deltar ungefär en miljon människor i motionsevenemang inom löpning, skidor, orientering, cykel, simning och triathlon. Evenemangen har dubbla positiva effekter på folkhälsan. Dels som en motivator till träning och fysisk aktivitet hos deltagarna och dels genom att evenemangen finansierar barn- ungdoms- och breddidrott runt om i landet. Den svenska modellen för motionsidrott är unik i världen. Genom att idrotten äger evenemangen skapas en cirkulärekonomi där det överskott som vanligen genereras kommer tusentals ideella idrottsföreningar till gagns.
Motionsevenemangen, som är en integrerad del av svensk idrottsrörelse, står nu inför mycket stora problem. Det förbud mot allmänna sammankomster och större folksamlingar som i mars infördes av regeringen har omöjliggjort för ideella arrangörer av motionsevenemang att bedriva sin verksamhet. Finansieringen till stora delar av idrotten påverkas kraftigt mycket negativt.
Coronapandemin gör att ideella arrangörer kämpar för sin överlevnad. Regeringen har utlovat ett sammanlagt stöd om 500 miljoner kronor till idrotten för perioden fram till 30 juni. Det är självklart välkommet men kommer inte på långa vägar att räcka. För att inte gå under har arrangörer tvingats fatta beslut om att inte betala tillbaka de anmälningsavgifter som erlagts för evenemang som inte längre kan genomföras, med risk för enorm badwill hos anmälda deltagare. Arrangörerna ställs inför ett omöjligt val – överleva eller hålla konsumenter skadeslösa.
Situationen spetsas till ytterligare av att Konsumentverket uttrycker sig i ordalag som att konsumenten har rätt till återbetalning trots att det inte finns någon egentlig rättslig grund för att påstå det. De flesta större arrangörer har i sina allmänna villkor, som deltagare godkänner när de anmäler sig till evenemangen, tydligt angivit att återbetalning inte sker eller bara sker till viss del i händelse av force majeure. Dessa villkor är inte bara skäliga utan helt nödvändiga för att motionsevenemang ska kunna arrangeras av ideella föreningar. Förberedelser inför evenemang som genomförs på en eller några dagar fortgår under ett helt år inför större evenemang och de föreningar som är arrangörer tar löpande kostnader för att kunna få evenemanget på plats och arbetar med små eller obefintliga marginaler och buffertar. Utan det skydd som allmänna villkor ger mot t.ex. myndighetsbeslut så faller den svenska modellen. Då försvinner också en viktig finansieringskälla för idrottsrörelsen, vilket ytterligare skulle påverka tillgängligheten på barn-, ungdoms och breddidrott.
Arrangörer försöker kompensera deltagare i så hög omfattning som det är möjligt, genom att erbjuda flytt till annat evenemang eller annan upplaga, erbjuda tillgodovärden eller andra produkter och tjänster. Men möjligheten att erbjuda återbetalning är för de flesta arrangörer näst intill obefintlig. Åtminstone inte om arrangörerna/föreningarna och evenemangen ska överleva. Åtminstone inte utan faktiskt ekonomiskt stöd för att kunna erbjuda återbetalningar.
Vi och våra föreningar som arrangerar motionslopp är klämda. Regeringen ger med ena handen i form av stöd till idrottsrörelsen för att minska skadeverkningarna för idrotten och samtidigt bedömer Konsumentverket, utifrån sin roll, att deltagare ska hållas skadeslösa.
Regeringen behöver se till att idrottsrörelsens medel går till att hantera de oönskade konsekvenserna för idrottsrörelsen. Vi inom idrottsrörelsen drabbas hårt och de medel som ska hjälpa oss att klara oss igenom pandemin var i underkant för perioden till sista juni och räcker inte på långa vägar nu när pandemins effekter fortsätter in över hösten.
Vi vill alla motionärer att förstå att motionsloppen är en del för att finansiera och utveckla svensk idrott. Ska vi också i framtiden kunna hjälpa hundratusentals barn och ungdomar att finna en gemenskap och glädje i idrotten? Ska vi fortsätta kunna vara upphov till miljontals och åter miljontals timmar av fysisk aktivitet hos deltagare? Ska vi fortsätta kunna erbjuda globalt uppskattade motionsevenemang som bidrar till att sprida en positiv bild av Sverige i världen? I så fall måste vi och våra motionsarrangemang få hjälp att hantera dilemmat. Och vi måste få det nu. Snart är det för sent.
Jesper Svensson, ordförande Svenska Triathlonförbundet
Johan Storåkers, ordförande Svenska Friidrottsförbundet
Karin Mattsson Weijber, ordförande Svenska Skidförbundet
Maria Krafft Helgesson, ordförande Svenska Orienteringsförbundet
Stefan Persson, tf ordförande Svenska Simförbundet
Stephan Klang, ordförande Svenska Cykelförbundet
Åsa Llinares Norlin, ordförande Svenska Parasportförbundet
