Här kommer några rader om Distansträning, hur jag ser på det och hur jag utför det. Just distansträning blir givetvis en viktig del av uppladdningen inför längre lopp som t.ex. Vätternrundan och Halvvättern. Och när det gäller träning så finns det oändligt mycket att läsa på nätet i form av forskning, träningsprogram osv. Det finns även gott om självutnämnda specialister som skriver både det ena och andra. Något som jag tycker är väldigt viktigt när det gäller just träning är att man ska ha en egen tanke med det hela. Någonstans har man ju en känsla av vad som funkar för mig, läs gärna så mycket som finns att läsa, men plocka russinen och använd det tillsammans med det du tror på.
Varför distansträning?
Distansträning är ju den typ av träning som är svårast att få till på ett bra sätt då den är mycket tidkrävande. För min del blir det på tok för lite av den varan, men med familj, hus och heltidsjobb så får man försöka göra det bästa av det helt enkel. Men varför ska man då sitta på cykeln alla dessa timmar? Syftet med distansträning är att få många timmar i sadeln. Detta främjar teknikinlärning, muskulära anpassningar och organen som ska förse kroppen med syre. Ökad blodvolym och kapilläricering är också positiva effekter av distansträning. Just den muskulära anpassningen är väldigt viktig inför långa lopp som Vätternrundan, om rygg, axlar och knän skriker sluta redan i Jönköping med nästan 200km kvar är det inte så roligt.
Fikarundor
Träna kroppen att använda fett som bränsle är också en del som tränas under längre pass. Denna del är också en avgörande del under längre lopp då kroppen har begränsade tillgångar på kolhydrater. Fikarundor i gott sällskap är bland det trevligaste som finns men hur bra är det ur träningssynpunkt? Drar man i sig semla, köttbullemacka och en cola på fikat så laddar man ju kroppen med kolhydrater vilket gör att man inte får ut samma effekt när det gäller fettförbränningen, alltså ju mer man fikar desto längre måste man köra för att få samma effekt av träningen. För min egen del så är det sällan tiden finns att köra 5-6h så därför kör jag ganska ofta på tom mage. Ge sig ut efter en slät kopp kaffe och utan fikastopp så kan man uppnå bra effekt på ett kortare pass. Jag undviker också att dra i mig en cola och fyra snickers underpasset just av ovan nämnda anledning. Däremot har jag alltid en Enervit i bakfickan ifall man skulle bli så trött att den behövs för att ta sig hem.
Hur Fort?
Vad ska man då ha för intensitet på långpassen? Kör man för hårt orkar man inte hela passets längd och kör man för lugnt så blir det ingen träning av det. Det gäller att hitta rätt där. För egen del brukar jag ha kommande pass i bakhuvudet. Väntar en vilodag så är det inte mycket att spara på, bara köra sig riktigt trött. Väntar ett kvalitetspass dagen efter så tar jag det lite lugnare för att vara pigg i benen på det. Köra i stora grupper är ju också en trevlig del av cyklingen, men blir gruppen för stor är det kanske bättre att dela upp den. Risken är annars att man får för mycket tid på ”hjul” med för låg intensitet som följd.
Hur Ofta?
Något pass på 3h eller mer i veckan är nog bra att få till. Jag själv har fortfarande nytta av alla långpass som averkades under min aktiva karriär runt millennieskiftet, det är vad jag inbillar mig i alla fall då jag brukar klara längre distanser ganska bra trots att det blir för få långpass varje år.
—————————————————————————————————————————
Partners som bidrar med information, produkter och annan hjälp till Vätternrundans ambassadörer är Aktivitus, Bianchi, Craft, Crescent, Enervit, Peppster, Shimano, Stadium och Thule.