Att cykla eller gå till och från skolan är är positivt för hela kroppen. Det bidrar även till förbättrad inlärning med bra studieresultat som resultat. Att cykla eller gå till och från skolan är är positivt för hela kroppen. Det bidrar även till förbättrad inlärning med bra studieresultat som resultat.
Det går ofta bra att använda cykeln även på vintern. Och är man ett gång som cyklar tillsammans blir det betydligt roligare. Det går ofta bra att använda cykeln även på vintern. Och är man ett gång som cyklar tillsammans blir det betydligt roligare.
Anna-Karin Lindqvist arbetar som biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet. Anna-Karin Lindqvist arbetar som biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Artikel

Cykling till skolan förbättrar barnens hälsa

2024-01-04

Att vara fysiskt aktiv som barn är positivt för hela kroppen. Det bidrar även till förbättrad inlärning med bra studieresultat som facit.
    Ändå rör sig barn mindre i vardagen och blir skjutsade till skolan i allt större utsträckning.
    – Vi gör barnen en björntjänst genom att inte låta dem cykla eller gå själva till skolan, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Att skjutsa sina barn till och från skolan blir allt vanligare i Sverige. Det är smidigt, samtidigt som alla bitar i det stora familjepusslet enkelt faller på plats. Och så handlar det om att känna trygghet. Att barnen kommer fram och hem oskadda.
    – Föräldrar har aldrig varit så oroliga som de är nu. Samtidigt är det väldigt ovanligt med olyckor som sker till och från skolor, säger Anna-Karin.

Det här fick Anna-Karin Lindqvist att på allvar belysa ämnet och resulterade i Aktiva skoltransporter. Ett skolbaserat forskningsprojekt som främjar hälsosamma och aktiva resor för barn. Projektet drivs av Luleå tekniska universitet och genomförs för elever i årskurs två och fem.
    – Våra kärnvärden kan sammanfattas i TRE; tryggt, roligt, enkelt. Föräldrar ska känna sig trygga, barnen ska tycka att det är roligt och det ska vara enkelt att utföra för pedagogerna.
    – Vi är verkligen inte emot bilen. Vi är i stället för mer rörelse. Att motivera barn som kan och vill cykla eller gå till skolan är ett enkelt sätt att snabbt skapa mer vardagsrörelse.

Forskningen har vuxit rejält

Forskningen började i liten skala för sju år sedan med en klass och två lärare. Sedan dess har den, i nära samarbete med skolor och pedagoger i Luleå och Norrbotten, vuxit rejält. Den har till och med nått regeringsnivå och hamnat i socialminister Jakob Forssmeds (KD) knä.
    Och såväl föräldrar som lärare är positiva och märker skillnad på barnen. Framför allt har det skapat en vi-känsla och många barn har velat fortsätta.

Tobias Bauer från Luleå är förälder till en av eleverna som fick vara med i projektet.
    – Det har varit superbra att få ett nytt tankesätt och testa mer innovativa idéer. Min dotter har blivit mer självständig och har lärt sig att hon kan cykla själv till skolan. Det har också gjort att hon har lärt sig att cykla själv till kompisar som bor en bit bort.

Även i skolan har projektets fördelar märkts tydligt. Något som läraren Maria Mandahl i Luleå har upplevt i klassrummet.
    – Barnen har varit mer fokuserade och orkat jobba både bättre och längre på lektionerna. De har varit glada och tyckt att det har varit jätteroligt.

Men även om såväl regering som Trafikverket är involverade i projektet finns det mycket tålamodskrävande arbete kvar att göra.
    Framför allt för att få föräldrar att känna sig trygga när de låter barnen ta sig till skolan själva.
    – I dag kommer bara 20 procent av de svenska barnen upp i antal timmar rekommenderad fysisk aktivitet per vecka. Därför räknas varje steg och då är det otroligt viktigt att skapa vanor tidigt.
    – Barn gör som sina föräldrar, men det funkar även tvärtom. Om ett barn blir mer aktivt får det ofta med sig sina föräldrar på tåget.

Nya rekommendationer bör tas fram

Naturligtvis handlar mycket om logistik, trafikintensitet samt utbud av gång- och cykelvägar. Vi har blivit några procent bättre att låta barnen ta sig till skolan själva, visar en kartläggning från Trafikverket, men det finns betydligt mer att göra.
    – Framför allt ska 12-årsregeln plockas bort och nya rekommendationer tas fram anpassade efter olika situationer. Vi ska inte prata om barn som oskyddade trafikanter utan som aktiva trafikanter, säger Anna-Karin. 

Är barn i Sverige sämre på att röra sig än i andra länder?
– Vi är inte sämst i klassen utan hamnar någonstans i mitten på listan där ett drygt 60-tal länder har granskats.
    – Inte helt otippat toppar Nederländerna före Danmark, länder med lite snö och platt mark. Men Finland, som liknar Sverige både terräng- och årstidsmässigt, hamnar på topp fem. Så varför klarar inte vi det?

Hur viktig är skolan som inkörsport till ett mer aktivt liv?
– Oerhört viktig! Barn vill ha roligt och att prata om hälsa samtidigt som det vävs in i undervisningen på ett lekfullt sätt blir ett väldigt betydelsefullt första steg. Det gäller att börja när de är små, då hänger det kvar när de blir äldre.

Text: Thomas Bergkvist
Foto: Luleå tekniska universitet

Aktiva skoltransporter

  • Genomförs i årskurs två och fem. I femman kan projektet äga rum på vintern.
    • Projektet handlar i stora drag om att cykla eller gå till och från skolan i förslagsvis fyra sammanhängande veckor.
    • Pedagog och barngrupp mäter och räknar hur långt barnen tillsammans har cyklat eller gått, eller hur många aktiva skolresor de har gjort tillsammans.
    • Varje vecka utför eleverna motiverande och lärorika uppdrag som kan handla om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Uppdragen kan också vara direkt kopplade, eller vävas in, i ämnen som svenska, matematik och engelska.
    • Eleverna har också varit delaktiga i att utforma belöningar eller mål.

Vill du veta mer om Aktiva skoltransporter? Du hittar all information på deras webbsida.