Just nu hålls ett 10 dagar långt läger i Valjeviken. I slutet av förra veckan fick jag tillsammans med Paracykelakademin möjlighet att delta under 3 dagar. Vår uppgift i Paracykelakademin tillsammans med Hjälpmedelsexperten och Sunrise var att visa upp vilka olika typer av anpassade cyklar som finns för att underlätta eller möjliggöra för vardaglig motion, transport kortare sträckor eller för ren träning. Cyklarna provades genom en kortare cykeltur torsdag eller fredag och sedan en längre sammanhängande tur på lördagen.

L och tandemcykeln

På fredagsmorgonen träffade jag herr L. Han hade sedan sin skada provat på att cykla handcykel, men på grund av olika svårigheter fungerade det inte riktigt bra. Det var inga problem för L att trampa med benen, men balansen var mer av en utmaning. Därför tänkte vi att vi kunde prova tandemcykel. Jag fick hålla balansen och han fick stå för trampandet;)

Mötet mellan L och tandemcykeln blev en succéartad historia. Han trampade, jag styrde, och vinden flög inte i hans tunna hår för hjälmen satt i vägen. Men ögonen fylldes med ”fart-tårar”, som ögon gör i hög fart. Samt lyckliga stunder. Och trots att svängarna var lite läskiga så släppte aldrig leendet på hans läppar och mellan varven berättade han historia nummer 235 och 236. Jag minns inte vad historierna handlade om (men de var roliga) eftersom jag var fullt koncentrerad på att inte göra någon form av klantvurpa på platt mark, vilket blivit lite av mitt paradnummer på senare tid. Vi kom tillbaka oskadda och hade det inte varit för L:s hårda sadel så hade vi varit ute än. Vi bokade istället upp oss på lördagsturen.

Han kom taggad till samlingen. Jag var redan där, aningens mer fylld av morgongrus i ögonen, för att fixa en mjukare variant av damsadel (FTW!)– inget kunde stoppa oss nu. Förutom historia 237 och 238 hördes en hel del glädjerop bakom mig på cykeln. Och efter historia 239 (hur många har han på lager egentligen?) så skrattade vi båda två så mycket att vi nog hade mer känningar i magmuskler än benmuskler när turen var slut. Och hade det inte varit för att det serverades kaffe och kaka så hade vi varit ute än.

Delad glädje ÄR dubbel glädje

Att få uppleva denna cykelglädje med L är bland det bästa jag upplevt. Att cykla själv är ju kul, men att cykla med någon som inte haft en tanke på att kunna cykla igen är en obeskrivlig känsla. Förutom hos L så syntes denna glädje hos alla som kom tillbaka från cykelturerna och jag hoppas få se mer av dessa nyblivna cyklister i framtiden. Jag hoppas också på att få delta på fler sådana här läger för jag längtar redan till nästa gång.

Lägrets ledare fann också cykellycka på tandem

Om Valejviken

Vid Blekinges sydkust där Östersjön buktar in ligger Valjeviken. Valjeviken är inte bara en vik utan också en stiftelse med både folkhögskola, rehabiliterings- och kurscenter samt sport- och friskvårdsanläggning. I Stiftelsen Valjeviken finns ett stort kursutbud för kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. För personer med en funktionsnedsättning erbjuder skolan service och assistans där individuella behov kan tillgodoses och hela anläggningen är tillgänglighetsanpassad. Den 3-13 juli håller RG Aktiv Rehabilitering ett läger där dit barn, ungdomar och vuxna (upp till 79 år!) kommer för att utbyta erfarenheter med varandra.