… till den där dagen som vi sett fram mot sen åtminstone anmälningen i november. Börjar kännas riktigt pirrigt nu. Hua.

Den här helgen har jag och sambo-Lisa begett oss till min mamma och pappa, som bor i Lindome strax utanför Göteborg. Jag stannar kvar här till torsdag då jag, svåger, syster och bror beger oss till Motala.

Igår lördag var tanken att vårt lilla lag skulle ha ”genrep” inför rundan. Dessvärre var syster sjuk så hon stod över. Men grabbarna gav sig ut på en stundvis backig 125-km runda. Det var jobbigt men härligt. Och inte ens hälften av Vättern…. hehe…

Pirrigt är bara förnamnet som sagt. Imorgon måndag tänkte jag köra sista riktiga rundan. Då blir det 100 km med lite högre tempo än vanligt tror jag. Sen bara nån bensträckare senare i veckan innan det är dags att sätta sig i sadeln för 300 km härlig(?) cykling på fredag kl 19:36.

Ta’t lugnt här nu sista veckan så ni inte drar på er onödiga skador eller liknande. Vi ses i Motala!:)

Tobbe