Organisationen Cykling utan ålders motto är ”Alla har rätt till vind i håret”.
Målet är att förbättra livskvaliteten för äldre genom att ta med dem ut på spännande, vardagliga och roliga cykelturer.
– Att få uppleva detta tillsammans är fantastiskt, säger Mattias Sundstedt från Uppsala, en av många cykelpiloter och som har varit aktiv sedan många år.
För Mattias är cykling så mycket mer än träning och motion. Sedan nio år trampar han också för att ge äldre människor möjlighet att komma ut i friska luften, uppleva gamla favoritplatser och känna gemenskap. Som volontär i Cykling utan ålder har han fått ta del av livsberättelser, knutit nya vänskapsband och upptäckt en ny sorts cykelglädje.
Konceptet är egentligen lika enkelt som genialt. Med hjälp av specialbyggda el-assisterade cyklar, rickshaws med bekväma säten, ges möjlighet för de som inte längre kan cykla själva att komma ut och känna vinden i håret. Det kan handla om en tur genom staden, ett besök i en park eller bara en stunds frisk luft och samtal.
– Det är mötena som är det allra viktigaste och roligaste. Alla dessa fantastiska livsberättelser och all visdom som finns hos de äldre. Det är väldigt intressant att få ta del av, säger Mattias.
Över 3 000 lokala organisationer över hela världen
Cykling utan ålder startade i Köpenhamn 2012 när dansken Ole Kassow såg en äldre man sittandes utanför ett äldreboende. Han började fundera över varför mannen satt där och frågade om det skulle vara möjligt Organisationen att ta med honom på en cykeltur.
Kassow hyrde en rickshaw och erbjöd mannen en tur. Den enkla idén blev startskottet för en rörelse som sedan dess har vuxit till mer än 3 000 lokala organisationer i 50 länder. Bland annat till Sverige där initiativet finns sedan 2015.
Mattias är sedan många år en hängiven cyklist. Han kör såväl landsväg som MTB och gravel och Vätternrundan har han fixat vid ett antal tillfällen.
– För mig är cykling ett utmärkt sätt att rensa huvudet och umgås med kompisar samtidigt som det är nyttigt för kroppen, säger Mattias som hörde talas om Cykling utan ålder genom ett initiativ från Uppsala kommun.
– De hade en satsning för att få fler arbetsplatser att bli mer cykelvänliga. Som företagets representant kom jag i kontakt med projektet och har fortsatt sedan dess.
I dag är han en av flera frivilliga så kallade piloter som ser till att äldre får möjlighet att lämna boendet för en stund och komma ut i samhället. Hur ofta man cyklar varierar och verksamheten är av naturliga skäl delvis säsongsberoende.
Och vart turen går bestäms inte bara av piloten.
– Ibland handlar det mest att få komma ut och prata om livet, ibland kan det vara ett besök till någons grav. Eller som en gång när en person ville till Ikea, så då cyklade vi dit, säger Mattias.
– Det är egentligen precis som när man hittar på något med en kompis.
Tradition att vara med på Uppsala Marathon
Ibland får passagerarna även vara med om något som många motionscyklister känner igen: pirret i kroppen och den speciella stämningen som råder inför ett lopp.
I samband med Uppsala Marathon har det blivit tradition att Cykling utan ålder deltar med ett antal cyklar som följer efter halvmaratonlöparna. Det brukar handla om 11–12 ekipage som tillsammans sprider glädje längs banan.
– Vi vill att även de äldre ska få uppleva den loppglädje som övriga deltagare känner.
– Det är publik, applåder och leenden när vi cyklar och självklart blir det medalj efteråt. Att få uppleva detta tillsammans är en fantastisk känsla.
Verksamheten finns i dag på 50 platser runt om i Sverige. Finns det några utmaningar för att växa ytterligare?
– Det skulle i så fall vara att vi är till hundra procent volontärdriven och därmed helt beroende av ideella krafter och tillgång till resurser. Drömmen är att någon kunde arbeta heltid med projektet för att skapa kontinuitet, utveckla verksamheten och utbilda nya piloter.
Samtidigt vill Mattias lyfta fram att engagemanget inte bara är något som man gör för någon annan. Som cykelpilot får man minst lika mycket tillbaka.
– Jag ser mig själv som en ”upplevelsemotionär” och det här ger livskvalitet både för de äldre och för mig.
Och när någon som inte längre kan cykla på egen hand får återvända till en älskad plats, uppleva folkfesten under ett lopp eller bara få komma ut i friska luften och prata, blir det där mottot än starkare.
Alla har rätt till vind i håret.
Text: Thomas Bergkvist
Foto: Cykling utan ålder Uppsala
