Blogg

Cykeldagbok från Mallorca

Här kommer en dagbok över tiden på Mallorca med Vätternrundan! Idag sitter jag hemma i ett snöigt Funäsdalen igen och drömmer mig bort i alla bilderna från resan.

Lördag – avresedag

Sovit på hotell på Arlanda, upp i ottan, möta upp Ulrika och Håkan i en vimlande Terminal 5. Laddad och glad, så jäkla kul detta ska bli! Flyga, flyga, landa, vänta, leta bagage, hitta folk, bege sig ut i Mallorca-solen. Palmer och bussar i långa rader och spanska ord som kastas mellan inbitna busschafförer.  På bussen rullar sällskapsresan-klipp i mitt huvud, Vings reseguide försöker göra sig hörd utan bullrig mikrofon, jag skrattar inuti.

packa upp cykeln

Dags att sätta ihop cykeln

Vid 15-tiden var alla in-packade, upp-packade och redo för första cykelrundan. På VRs läger delas alla in i grupper från 1 – 7, jag klev in i grupp 6 tillsammans med bl.a. Håkan. Det visade sig bli rätt, passande fart och flyt.

Can Pastilla - Lluc Major - El Arenal - Cura

Statistik från Polaren

Söndag – Petra

Dagens runda gick mot Petra, cykel-meckat. Och det var det verkligen – packat med cyklister och det fanns till och med en automat där man kunde köpa slang!

Slang-automat!

Slang-automat!

Total sträcka: 118 km. Höjdmeter: 375 m. Snittfart: 28,9 km/h.

Väl tillbaka på strandpromenaden i Can Pastilla tog vi ett stopp i solen för en öl och prat. Det finns inte mycket som slår den känslan efter en bra cykelrunda.

img_0268

Törst-släckare efter dagens runda

Måndag – Port de Soller & Deia

En dag full av klättring som blev en rejäl utmaning både mentalt och fysiskt! Innan vi var framme vid Deia hade vi tagit oss an 4 rejäla höjder och benen kändes som de dubblat sin storlek, haha! Tävlingsmänniska som jag är tjurar jag ihop när jag inte lyckas så bra som jag vill och ja, jag jobbar på att hantera detta 🙂  Håkan, Zandra och Andreas tågade om mig varenda jäkla gång och jag fick nöja mig med att vara snabbare utför.

img_0279

Magiskt i Deia!

Fikan var fantastisk, en supergod bocadillo på ett magiskt vackert ställe – uppe på en balkong med utsikt över dimmiga bergstoppar.

Deia

Håkan hitta en hoj

Total sträcka: 109 km. Höjdmeter: 972 m. Snittfart: 25 km/h. Maxfart: 67,6 km/h.

Tisdag – Port de Sa Calobra

Den stora utmaningens dag! Vi skulle ta oss an den beryktade klättringen uppför Sa Calobra. Vägen dit innebär en hel del klättring, så innan vi var vid botten och redo att starta uppåt, hade vi redan avverkat ca 1,5mil klättring. När vi susade nedåt mot Port de Sa Calobra tänkte jag hur breda och fina vägarna var – detta skulle väl inte vara för mycket problem att fixa!

En kisse-paus i botten och sedan tuggade jag, Håkan och Andreas iväg uppåt. De drog ganska snart ifrån mig och jag tuggade vidare i mitt eget tempo. Höll koll på mätaren för att se sträckan jag avverkade och tog mig även tiden att titta upp och ta in dom otroliga vyerna! “Jag är här och klättrar Sa Calobra – så häftigt!” tänkte jag medan benen sög i pedalerna och drev vidare.

Vy från vägen uppför Sa Calobra

Vy från vägen uppför Sa Calobra

Så en bit fram såg jag Håkan och märkte att jag knappade in på honom. Det gav extra energi och jag tryckte mig ikapp, lade mig framför men fick inte med honom på rullen. Bitvis var stigningen rejält tuff och jag fick växla upp och stå för att fortsätta framåt. Ledarna Micke och Christoffer passerade och ropade ut att halva vägen var avverkad! Vilken lycka, jag hade ju räknat fel på sträckan och trodde det återstod mer.

Uppe! Fika-tajm

Uppe! Fika-tajm

Efter 49 minuters tuggande passerade jag “mållinjen” och kände mig som en vinnare 🙂  Jag var trött men inte helt slut, mest jäkligt nöjd.

img_0317

Christoffer, Gary och Andreas slappar.

Detta måste varit den varmaste dagen också, solen gassade på oss i fika-stolarna. Om vägen dit och uppför självaste Sa Calobra var tuff men rolig så var hemresan ett monster, haha. Snacka om att få bekänna färg! Vi hade 6,5mil hem och efter 3 kollade jag nog mätaren varje kilometer. Det var knäpptyst i klungan, alla fokuserade och med stor hemlängtan!

Obeskrivligt skön känsla att klicka ur pedalen hemma utanför hotellet. Efter dusch och ombyte kom smällen, jag var febrig och totalt matt. Magen gjorde ont och jag fick knappt ner någon mat. Sov inte mycket den natten så vilodagen kom lägligt.

Total sträcka: 145 km. Höjdmeter: 1373 m. Snittfart: 25,4 km/h.

Onsdag – vilodag

Vilodag. Passande för min “trasiga” mage. Köpa vykort till gamla mormor & morfar på strandpromenaden, dricka avslagen cola zero, springa på toa och mecka med hojen. Senare höll jag i ett rörlighetspass för stela cykel-kroppar.

Rörlighetsträning vid poolen

Rörlighetsträning vid poolen

Torsdag – Palma de Mallorca

Magen fortfarande ur slag, stannade motvilligt kvar på hotellet. Efter gänget rullat iväg drog jag med bussen in till Palma – vilken vacker stad!

 

Gick runt i tre timmar och bara njöt av de vackra gatorna, musiken, vimlet och arkitekturen. Passade också på att skaffa t-shirten och färgen som senare blev en bergströja till Andreas – grupp 6 egna bergsget  🙂

img_0361

Vy över Palma hamn

Fredag – Tempolopp med skarv

Som en kul grej ordnas ett tempolopp på fredagen, jag blev självklart tok-laddad för detta, haha! Magen var lite bättre så det var bara att hänga på. Vi cyklade bort 2 mil till Llucmajor där vi rullade igenom den 1,2mil långa banan.

Llucmajor Mallorca

Efter tempoloppet

Sedan var det nummerlapp på och invänta start. Tog i vad jag tyckte att jag kunde, körde fel (!), slet vidare, spurtade i mål. Ingen fick veta sin tid, det skulle meddelas på kvällens prisutdelning (min tid blev 20,11 min.). De som var sugna på några mil extra drog iväg och klättrade upp till Cura där vi varit första dagen. Det var mycket sega ben som ålade sig upp de 4,5 kilometrarna!

På toppen tog vi en fika och hade det gött. Med lite extra energi i kroppen bestämdes att det fick bli spurter på vägen hem och jag slet som ett djur (kunde nog ändå gjort lite mer…). Vilket jäkla träningspass den här dagen blev – riktigt bra! 1/3 av cykeltiden tillbringade jag i zon 5 – det kändes 🙂 

Total sträcka: 87 km. Höjdmeter: 957 m. Snittfart: 30,35 km/h.

Cura i Mallorca

Zandra, en stark och go tjej!

På kvällen var det prisutdelning, alla fick någonting för sin insats på tempoloppet. Passade på att be Roger som anordnar träningslägret att dela ut Bergströjan till Andreas.

Andreas i sin bergströja

Andreas i sin bergströja

Lördag – en sista runda

Hade bestämt mig för att hoppa cyklingen men med 15min kvar frågade jag Zandra om jag borde hänga på. Hennes svar -“ja, klart du ska, du hinner ju!” var bara en bekräftelse på det jag känt – att jag inte kunde missa sista chansen!

Sunprime Waterfront i Mallorca

Klickat i för en sista runda

Anförda av Johan rullade jag, Malin, Zandra och Håkan iväg på en 2 timmars tur utmed kusten. Bil-tomt, folk-tomt och cyklist-tomt med en sval havsbris som svepte över oss. Jämn fin fart utan stopp fick fart på min rätt trötta kropp och jag njöt av tystnaden, lugnet och flytet i vår lilla grupp.

Total sträcka: 55 km. Höjdmeter: 133 m. Snittfart: 30,6 km/h.

Muchas gracias Vätternrundan och alla inblandade!


Partners som bidrar med information, produkter och annan hjälp till Vätternrundans ambassadörer är Aktivitus, Bianchi, Craft, Crescent, Enervit, Peppster, Shimano, Stadium, Thule och Oakley.

Stark i Funäsfjällen

//AMBASSADÖR TJEJVÄTTERN 2017// Den personliga tränaren och deltidsbrandmannen som gärna ger tips om träning och hälsa, som varvar cykling med yoga, tyngdlyftning med poesi. Bor tillsammans med min sambo Christian och katten Doris i vacker fjällmiljö i Funäsdalen. Under min ambassadörstid kommer ni få följa mig i min helhjärtade satsning mot en riktigt snabb Tjejvättern. Jag kommer ta mig an utmaningen tillsammans med CK SubXX och i cykelkalendern 2017 finns sedan tidigare träningsläger och starter i andra lopp inplanerade.