Artikel

Tillbaka på sadeln efter krascherna

I reportageserien Jag och min cykel möter vi kända personer som berättar om sin relation till sin cykel och cykling i allmänhet. Den här gången har turen kommit till hockeyprofilen Niklas Wikegård.


Med sina skarpa och ärliga åsikter är Niklas Wikegård en av de mest profilstarka expertkommentatorerna i TV4 och CMore. Gävlesonen spelade elva elitseriematcher för Brynäs säsongen 1982/1983, men gjorde ett desto större avtryck som tränare. Bland annat lotsade han Malmö och Djurgården under perioden 1998–2005. Men han har inte bara setts och hörts i hockeysammanhang, utan har även varit kommentator i Gladiatorerna med parhästen Jesper Hussfelt. Tillsammans med fotbollsdomaren Jonas Eriksson äger också Niklas Wikegård hälso- och träningsanläggningen WE i Sigtuna.


Niklas Wikegård

Ålder: 53.

Bor: Sigtuna.

Familj: Döttrarna Lovisa, 24, Elvira, 22 och Vilma, 17.

Cykel: ”Mountainbikecykel av märket Scott. Den inhandlades för några år sedan och kom till användning när jag ställde upp i min första tävling i somras. Debuten ägde rum i Mörksuggejakten i Rättvik där drygt sju mil avverkades i tuff terräng. I garaget finns dessutom en klassisk citybike och jag gillar även att gå på spinningpass.”

Mitt favoritcykelställe: ”Jag och några vänner gillar att styra cyklarna från Sigtuna till Rosersbergs slott. Vägen dit är väldigt fin och väl vid slottet kan det bli en fikapaus. Om man vill ta en längre tur kan man köra mot Upplands Väsby och titta ut över Mälaren. Det är en resa på närmare sju mil. På cykeln lägger du märke till de fina omgivningarna på ett annat sätt än om du hade tagit bilen”.

Cykelminne: ”När jag var liten cyklade jag överallt. På vägen till skolan fanns ett stort hopp som man alltid tog en jäkla sats för att komma över. Den 300:e gången sprack dock hela ramen på cykeln vid landningen. Framdäcket stod åt ett håll och bakdäcket åt annat. Jag drog på mig några blåmärken på kuppen. Förstå vilken chock jag fick när hela cykeln gick i två delar. Sedan måste jag nämna MTB-tävlingen i Rättvik. Jag ramlade fyra gånger, och ena gången fick jag cykeln över mig. Jag var totalt mörbultad vid målet, men fick verkligen mersmak för att tävla”.

Relation till cykling: ”Både mamma och pappa jobbade mycket när jag var yngre, så om man skulle någonstans var cykeln ofta det enda alternativet. Jag cyklade till att jag tog körkort och sedan höll jag egentligen upp fram till för några år sedan. På mountainbiken försöker jag cykla mellan 30 och 50 mil varje sommar. Det häftiga med cykling är att alla kan göra det och det är en väldigt förlåtande sport för kroppen. Cykla kan du egentligen göra hela vägen fram tills du ramlar ner i träkistan”.

Text: Freddy Berg
Foto: Maria Östlin