Artikel

Säkrare att cykla på saltade vägar

Isiga vägar är en skräck för vintercyklisten. Men även grus och sand som blivit kvar är en halkfälla.
Så, hur kommer man runt problemet? Ett sätt är att göra som i Örebro och flera andra kommuner. Här sker vinterväghållningen av cykelbanor genom borstning och spridning av saltlösning.

Örebro började med sopsaltning för två vintrar sedan. De startade med en teststräcka på några kilometer, och kommande vinter räknar kommunen med att salta alla huvudvägar i cykelvägnät.
– Den allmänna meningen vi möts av från cyklisthåll är att vi ska fortsätta med detta. De vill inte ha något annat. Det upplevs som att åka på barmark. Man tycker att det är behagligt.

Orden kommer från Tommy Karlqvist, verksamhetschef på tekniska förvaltningen i Örebro kommun. Residensorten vid Hjälmaren har valt att följa samma exempel som bland annat Linköping, Karlstad, Göteborg och Umeå. Sandningen alternativt grusningen av cykelvägar har successivt fasats ut och ersatts av sopsaltning.

I Örebros fall utfördes den initiala provperioden med en traktordragen maskin. Det vill säga en traktor med plog och en maskin med sopvals framtill och vätskeutsläpp baktill. Saltlaken som lades ut är den allra vanligaste vid halkbekämpning. Ett vägsalt bestående av 97 procent natriumklorid, där resterande tre procent till största del utgörs av fukt och gips.
– Det är samma saltlösning som Trafikverket använder på våra bilvägar, poängterar Tommy Karlqvist.

När försöksverksamheten utvärderades uppstod ingen större diskussion. Resultatet av sopsaltningen var positiv. Nu är den permanentad inom Örebro kommuns gränser. Kommande vinter har den tekniska förvaltningens park- och gatuavdelning tillgång till fyra traktordragna maskiner för vinterväghållning av huvudcykelvägarna i Närkemetropolen. Tommy Karlqvist är övertygad om att det blir uppskattat.
– Vi vet att sanden och gruset ses som ett gissel. Många gånger är det lika illa som själva halkan. Hinner man inte sopa upp det när snön och isen har smält blir det lätt förrädiskt, inser han och noterar att Örebros tvåhjuliga trafikanter genast upptäckte fördelarna med kommunens nya metod för vinterväghållning:
– Avsnittet vi saltade första året, som var på ett par kilometer, användes flitigt av cyklisterna som träningssträcka. Exempelvis inför Vätternrundan. De märkte att det var ett bra ställe.

Förutom risken att kana omkull på grund av sanden eller rullgruset finns det andra avigsidor med den gamla traditionella halkbekämpningen. Eftersom det har blivit vanligare att lägga ut en vassare typ av bergskross har antalet punkteringar accelererat. Förra vintern kom det larmrapporter från lite varstans i landet. ”Gruset är vassare än glas” sa bland annat en cykelhandlare i Kalmar.

Men visst. Även saltet har sina belackare.
– Vi har fått klagomål från hundägare som menar att saltlösningen irriterar tassarna på deras hundar, förklarar Tommy Karlqvist.

Tekniska förvaltningens mångårige verksamhetschef har likaså fått höra att medlet gör att cyklarna rostar fortare.
– Men det har lite med skötseln att göra anser jag. Det blir långt ifrån samma saltstänk som på en bil, men det går inte att undvika helt. En del stänk blir det trots allt. Därför är det viktigt att spola av cykeln med rent vatten med jämna mellanrum, framhåller han.

Miljöaspekten är central. Det finns en allmän bild av att saltet inverkar negativt på naturen, att det är ett bedrägligt element när det gäller grönska och grundvatten. Örebro kommun har varit noggrann med att observera effekterna. Det har tagits prover utmed intilliggande grönytor.
– Några skadliga effekter har ännu så länge inte gått att se, berättar Tommy Karlqvist och påtalar som tydlig motvikt:
– Andelen salt i lösningen som läggs på är inte så stor (23 procent). Sedan ska man veta att det är salt även i gruset. Det måste det vara för att det inte ska frysa ihop.

I Örebro har av allt att döma sopsaltningen kommit för att stanna. Liksom på många andra håll. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har följt upp försöken som har gjorts i Stockholm. I en rapport som släpptes för två år sedan kom institutet fram till följande slutsats:
”Som helhet kan sägas att försöken med sopsaltning av utvalda cykelstråk i Stockholm varit mycket lyckosamma. Det finns goda anledningar att fortsätta med metoden.”

Text: Per Gustafsson
Foto: Shutterstock, Örebro kommun

2017-01-02